Föreläsningar och seminarier

Fredag 19 maj kl 9.00–10.15

202
Institutet för Lacaniansk Teori och Praktik - ILTP
Att bli mamma när den inre vilsenheten inte vet några gränser
Mödra- och barnhälsovården kommer i kontakt med många blivande och nyblivna mödrar som är i behov av speciellt inriktade behandlingsinsatser. Seminariet beskriver utvecklingen av en metod, den jagstrukturerande psykoterapin, att arbeta med psykoterapi som hjälper kvinnor till växt och utveckling i moderskapet. Seminariet ger en genomgång av graviditet och moderskap ur psykologiskt perspektiv. Fallbeskrivningar presenteras för att belysa psykoterapimetoden.
Ingrid Holmström, leg psykolog, leg psykoterapeut

203
Institutet för Lacaniansk Teori och Praktik - ILTP
Att lära nytt - är det mödan värt? - Handledning på jagstrukturerande psykoterapi
Jagstrukturerande psykoterapi har ett brett användningsområde och ger terapeuten en effektiv behandlingsmetod för personlighetsstörningar, psykoser och fastlåsta kriser. Att lära sig metoden är både enkelt och svårt. Fokus i handledningen och i terapin skiljer sig tydligt från neurosterapi. Genom vinjetter från arbetet i handledningen illustreras hur man lär sig metodiken och hur resultatet kan avläsas i terapeutens arbete.
Annika Stencrantz, leg psykolog, leg psykoterapeut

204
Psykoterapienheten City, Sollentuna och Södra, Stockholms läns landsting
Handledningens betydelse vid psykoterapi med patienter som upplevt psykos
Vi är båda psykospsykoterapeuter och psykoterapihandledare och har under många år haft gemensam handledning kring arbetet med personer med psykosproblematik. Våra patienter önskar ofta under terapins gång undersöka, förstå och integrera sina psykotiska upplevelser. Psykoterapin kan få en extra skjuts när psykosens temata träder fram i relationen mellan patient och psykoterapeut. Detta kan vara en utsatt position för båda. I denna psykoterapins utvecklingskris är tillgång till handledning viktig. Vi vill dela med oss av våra erfarenheter och utifrån kliniska exempel visa hur en handledningssession kan gå till.
Hanna Sitter Randén, leg psykoterapeut
Roland Lövgren, leg psykoterapeut

205
Psykoterapiinstitutet - PI
Hur blir man en bra terapeut? - terapeuters syn på vad som haft inflytande på yrkesutveckling
De senaste åren har terapeuters yrkesutveckling allt mer kommit att belysas i internationella studier. Ökad kunskap om psykoterapeuters professionella utveckling anses angelägen då den kan påverka och förbättra utbildningen till psykoterapeut och därmed indirekt bidra till att höja kvalitén i det terapeutiska arbetet. I seminariet ges en kort introduktion till aktuella frågeställningar och glimtar ur några pågående svenska studier där psykodynamiska psykoterapeuter värderar olika påverkansfaktorers betydelse för sitt yrkesliv.
Jan Carlsson, leg psykoterapeut, lärare, handledare
Mats Hamreby, psykoanalytiker, lärare och handledare

206
Psykoterapiinstitutet - PI
Vad är problemet och hur blev det så här? Unga vuxna patienters tankar om sina problem och deras bakgrund
Hur formulerar unga vuxna sina problem när de söker psykoterapi? Vilka föreställningar har de om bakgrunden? I vår forskning framträder bland annat nedstämdhet, ångest och relationen till föräldrarna som ofta beskrivna problemområden. Bristande föräldraskap och relationen till fadern anses ha stor betydelse för uppkomsten av problemen. Betydelsen av dessa teman för psykoterapi med unga vuxna diskuteras, liksom genustendenser i patienternas berättelser.
Andrzej Werbart, docent
Karin Finnson, psykolog
Niklas Rasmussen, psykolog

207
Flyttat till Miniseminarium torsdag 18 maj kl 13.30 - 14.00

208
Riksföreningen PsykoterapiCentrum - RPC
Jag är för lite för vårdcentralen, för mycket för psykiatrin - passar jag för ungdomsmottagningen?
Den unga människan visar med sitt sätt att uttrycka letandet efter behandling på bristerna i samverkan mellan olika instanser. Inträdesreglerna till olika instanser blir avgörande för den unga människan som kanske första gången själv söker för frågeställningar om sitt psykiska tillstånd. Ungdomsmottagningen är en lågtröskel verksamhet och fångar upp unga människors frågeställningar. På en del av landets ungdomsmottagningar kan man erbjuda psykoterapeutisk behandling.
Med fallbeskrivningar exemplifieras den psykoterapeutiska behandlingen på en ungdomsmottagning. Dessutom aktualiseras samarbete mellan olika professionella nätverk och inträdesregler till olika vårdinstanser.
Zelma Fors, fil dr, leg psykolog, leg psykoterapeut

209
Riksföreningen PsykoterapiCentrum - RPC
Tystnaden som symptom - en infallsvinkel till en ung kvinnas känsla av omöjlighet
Föreläsningen handlar om en ung kvinnlig patient som under flera år av sin uppväxt blivit sexuellt utnyttjad av en manlig vän till familjen. Hon gör det som hänt till en hemlighet och utvecklar tystnaden som ett av flera symptom. Avsikten är att spegla den utveckling patienten genomgår under ett par år i psykoterapi. Reflektioner utifrån den terapeutiska processen knyts till Ronald Fairbairns teori och det han kallar den schizoida positionen.
Malou Warren, leg psykolog, leg psykoterapeut

210
Sektionen för psykoterapi, Karolinska Institutet
Personlighetsdiagnostik och psykoterapiforskning
Till docent Robert Weinrybs minne
Del I (Del II, kl 11.00)
Sammanfattning av Robert Weinrybs bidrag till förståelsen av personlighet, psykodynamisk bedömning och dynamisk psykoterapi, särskilt vid behandling av svåra personlighetsstörningar. Tillför psykodynamisk diagnostik kliniskt relevant information? Karolinska Psychodynamic Profile (KAPP), samt the Stockholm city council’s and the Karolinska Institute’s psychotherapy projekt (SKIP), psykoterapi för självmordsnära borderline patienter kommer att presenteras och diskuteras.
Alexander Wilczek, med dr
Petter Gustavsson, docent
Annika Lindgren, leg psykolog, leg psykoterapeut
Robert Rössel, leg psykolog, psykoanalytiker
Marie Åsberg, professor

211
Svenska Föreningen för Dansterapi
Dansterapi som behandling vid stressymtom och utmattningssyndrom
Föreläsningen innehåller teoretisk förankring kring arbete med denna patientgrupp samt presentation av kliniskt arbete. Tonvikt kommer att ligga på den senaste forskningen inom neurobiologi kopplat till den interpersonella relationen och hur man arbetar med detta i dansterapi. Föreläsarna beskriver hur detta kan gå till, rent praktiskt, samt förtydligar detta genom kliniska fallvinjetter.
Monika Thelin, leg psykoterapeut, dipl dansterapeut
Elisabeth Serrander, dipl dansterapeut

212
Svenska Föreningen för Kognitiv Psykoterapi och Forskning - SFKPF
Kognitiv psykoterapi med barn, ungdomar, vuxna och familjer
Del I (Del II, kl 11.00)
En presentation av verbala och icke-verbala metoder för att bemöta eftersatta emotionella kärnbehov, däribland en trygg anknytning inom den terapeutiska alliansen ("Reparenting"). Terapeutiskt arbete grundat på en integrering av olika utvecklingspsykologiska teorier.
Poul Perris, leg läkare, psykiater
Anna-Rosa Perris, leg läkare, psykiater

213
Svenska GIM-institutet
GIM (Guided Imagery and Music) i psykiatriskt behandlingsarbete och psykoterapi
I GIM arbetar man med inre sinnebilder och minnen som väcks av musiklyssning i avslappnat tillstånd. Efter musiken målar patienten en bild och upplevelsen integreras sedan verbalt. GIM är en holistisk metod, där spontant symbolskapande och mobilisering av inre resurser används för att hantera psykologisk problematik. Ett antal patientfall, främst med traumarelaterade störningar, presenteras, inklusive musikexempel och målade bilder.
Dag Körlin, överläkare

214
Svenska psykoanalytiska föreningen - Spaf
Det är aldrig för tidigt
Representanter för Spädbarnsmottagningen går vidare i sin beskrivning av metoden för psykoanalytiskt arbete med spädbarn och illustrerar verksamheten med kliniska vinjetter. Seminariet avrundas med diskussion.
Louise Ramsby, leg psykolog, leg psykoterapeut, psykoanalytiker
Monica Back, leg läkare, leg psykoterapeut, psykoanalytiker
Lisbeth Hellberg, leg psykolog, leg psykoterapeut, psykoanalytiker

215
Svenska psykoanalytiska föreningen - Spaf
Omedvetna föreställningar om Tid - ett psykoanalytiskt perspektiv
Vi upplever världen genom två olika tidsperspektiv, ett realitetsanpassat som är medvetet, och ett omedvetet, tätt knutet till vår inre objektsvärld. Jag tänkte fokusera på de omedvetna tidsföreställningarna och hur de påverkar vår upplevelse av oss själva, av andra människor och vår identitet.
Kajsa Brundin, psykoanalytiker, leg psykoterapeut

216
Svenska psykoanalytiska föreningen - Spaf
Reflexioner i en neurobiologisk era
Spädbarnet lugnas under sina första fyra levnadsveckor av sötsmak på tungan. Men sedan måste sötsmaken förenas med ögonkontakt för att ha effekt. Vid 9 veckor är effekten bara övergående, vid 12 veckor har den spelat ut sin roll. Den mänskliga kontakten har tagit över. När börjar psykets – eller ”själens” – utveckling? När och hur övergår biologin till psykologi? Eller är det fel att tala om ”övergång ”, biologi och psykologi kanske är aspekter av samma fenomen?
Magnus Kihlbom, psykoanalytiker, barnpsykiater

217
Svenska psykoanalytiska sällskapet - Spas
Reverie och fria associationer
Mitt i terapeutens eller analytikerns arbete begär mystiska tankar företräde. Hur ska man förhålla sig till, eller hantera fantasier dagdrömmar, minnen eller grubblerier som saknar uppenbara samband med det pågående samtalet? Föredraget belyser olika förhållningssätt till reverie och särskilt vad terapeutens/analytikerns fria associerande kan bidra med för att skingra mystiken kring terapeutens eller analytikerns reveries.
Bengt Holmgren, psykoanalytiker
 

Fredag 19 maj kl 11.00–12.15

221
Din Vårdcentral Bagarmossen AB
Att arbeta som psykoterapeut på en vårdcentral
Vad kan man som psykoterapeut tillföra en vårdcentral ? Jag kommer här att ge en beskrivning/presentation samt reflektera över mitt arbete som psykoterapeut på Bagarmossens vårdcental.
Maj-Len Eklund, leg psykoterapeut

Föreläsning 222 öppen för alla mot uppvisande av tillträdeskort à 100 kr inkl moms.

222
Ericastiftelsen
Sopa lagom! Bättre balans i curlingfamiljen
Relationen mellan barn och föräldrar har förändrats på många sätt under senare år. Nya trender i tiden bidrar till detta. Vi lever i en gränslös värld i valmöjligheternas paradis. Barndomen ska vara en kul och upplevelserik period. Internet vet mer än alla vuxna tillsammans och barn drömmer om att bli kändisar när de blir stora. Elisabeth Cleve berättar utifrån sin senaste bok Sopa lagom! Bättre balans i curlingfamiljen.
Elisabeth Cleve, leg psykolog, leg psykoterapeut, författare

223
Göteborgs Psykoterapi Institut - GPI
Feministisk Diskurs - det uteslutna i terapirummet?
Kulturens patriarkala syn på människan och formuleringen av oidipuskomplexet utesluter kvinnan som subjekt, vilket medför att hon i teorin blir ett komplementärt objekt. Denna teoretiska konstruktion analyseras utifrån följande formuleringar: kvinnan som försvann, kvinnan det omedvetna, kvinnans tal. Med hjälp av psykoanalytisk teori följer en feministisk diskurs där de tre delarna influerar varandra och utmynnar i en ansats till en kvinnoteori.
Eva Forsberg, leg psykolog, leg psykoterapeut
Rose-Marie Bresäter, leg psykolog, leg psykoterapeut
Ing-Britt Jallinder-Haglid, leg psykolog, leg psykoterapeut

224
Institutet för Lacaniansk Teori och Praktik - ILTP
Hur kan stringent diagnostik ge effektivare behandling?
Genom fyra diagnosfrågor kan klientens personlighetsstruktur gestalta sig redan i de första mötena. Eva Lingström Eriksson har testat frågorna på ett 100-tal klienter och granskat utfallet. Ur det stora materialet presenteras en fallbeskrivning och några vinjetter som illustrerar vikten av att bestämma jagets struktureringsgrad och den dramatiska effekt jagstrukturerande psykoterapi har vid icke-neurotiska tillstånd inkl. avstannade kriser.
Eva Lingström Eriksson, psykiatriker, leg psykoterapeut

225
Institutet för Lacaniansk Teori och Praktik - ILTP
Jagstrukturerande psykoterapi utifrån en fallbeskrivning
Genom bl.a. rollspel presenteras metoden som Palle Villemoes och medarbetare utformat. Denna kognitiva metod med många olika tillämpningsområden (psykoser, borderlinetillstånd, avstannad kris) syftar till att åstadkomma en personlighetsutveckling genom en icke-polariserande samtalsstil. Lennart Lindén, leg. psykoterapeut och handledare har i sin bok Kalle och schackspelet beskrivit en jagstrukturerande psykoterapi med en man med borderlinetillstånd.
Lennart Lindén, leg psykoterapeut, psykoterapihandledare

226
Psykoterapiinstitutet - PI
Hur påverkar unga vuxna patienters föreställningar om kur terapiutfallet?
Förutsäger de unga vuxnas egna tankar om vad som kan vara till hjälp hur det sedan går i psykoterapin? Denna studie visade att patienter med föreställningar om att avlägsna sig från sina problem oftare hoppade av terapin i förtid, jämfört med patienter med föreställningar om att närma sig problemen. Föreställningarna om kur hade dock inget samband med terapeutisk allians eller utfall. De kliniska implikationerna av resultaten diskuteras.
Björn Philips, fil dr, leg psykolog

227
PsykoterapiStiftelsen
Kropp och Bild. Gruppbehandling för sexuellt traumatiserade kvinnor
Från gruppdeltagarens, behandlarens och handledarens perspektiv beskrivs en metod där minnen, affekter och kroppsupplevelser integreras och bearbetas i icke-verbala processer. Fokus för föreläsningen ligger på hur dessa processer gestaltas i bild. Metoden är utvecklad vid ASTA-teamet i Umeå.
Linda Forsberg, bildpsykoterapeut, leg psykoterapeut
Marie-Louise Wållberg, leg sjuksköterska

228
PsykoterapiStiftelsen
Psykosociala team inom Primärvården Gästrikland
Den psykiska ohälsan har ökat stort de senaste åren och ca 35-40% av Primärvårdens patienter söker pga denna problematik. Primärvården Gästrikland har sedan slutet av 1990-talet utvecklat psykosociala team med kurator, psykolog och psykiatrisjuksköterska, vilket har visat sig vara ett framgångsrikt koncept. Föredraget kommer beskriva vårt uppdrag och vad vi har uppnått med snabba bedömningar och korttidsinriktad behandling
Elisabeth Kristiansen, verksamhetschef

229
PsykoterapiStiftelsen
Relation som teknik. Ett integrativt perspektiv på psykoterapin
Relationsfaktorer ställs ofta på ett missvisande sätt i motsats till teknikfaktorer. Psykoterapeutisk metod handlar till stor del om vad som kan kallas ”relation som teknik”. Detta går inte att reducera till ”icke-specifika faktorer” som terapeutens och klientens personlighet, och hur väl terapeut och klient passar ihop. Ett sätt att skapa samling och möjliggöra integration inom psykoterapiområdet kan vara att arbeta på att konkret specificera den uppsättning av olika terapeutiska förhållningssätt som kan förväntas vara funktionella i olika psykoterapeutiska sammanhang.
Lars-Gunnar Lundh, professor i klinisk psykologi

230
Riksföreningen PsykoterapiCentrum - RPC
Den omöjliga sorgen - om svårigheten att sörja och depression
Föreläsningen berör och undersöker relationen mellan depression och svårigheten att sörja. Den tar sin utgångspunkt i kliniska erfarenheter av djupgående psykoterapi med deprimerade patienter i olika åldrar.
Bengt Sandström, leg psykolog, leg psykoterapeut

231
Riksföreningen PsykoterapiCentrum - RPC
Grus i maskineriet
Föreställningar om det goda livet blir synliga först i det godas frånvaro. På motsvarande sätt kan en praxiskulturs dolda normer bli kända då det kommer grus i maskineriet. I en studie med narrativ utgångspunkt har jag undersökt hur blivande psykoterapeuter karaktäriserar de situationer i en psykoterapi då något terapeutiskt ogynnsamt tycks ha inträffat. Hur framträder psykoterapeuters självrepresentation vid dessa tillfällen, och hur kan självrespekten upprätthållas samtidigt som man ser sina brister?
Gudrun Olsson, professor

232
Sektionen för psykoterapi, Karolinska Institutet
Förhållandet mellan kropp och själ Till docent Robert Weinrybs minne
Del II (Del I, kl 09.00)
Studier avseende hur olika nivåer av alexitymi och psychological mindedness predicerade reduktion av psykiatriska symptom hos patienter i dynamisk psykoterapi, samt doc Weinrybs arbete med personlighetsfaktorers betydelse för kroppslig sjukdom och välbefinnande kommer att presenteras och diskuteras.
Alexander Wilczek, med dr
Rolf Hultkrantz, professor
Kristina Norén, leg psykolog, leg psykoterapeut
Barbro Thornmählen, leg psykolog, leg psykoterapeut
Bo Vinnars, leg psykolog, leg psykoterapeut
Claes-Göran Östenson, professor

233
Sv Föreningen för Kognitiv Psykoterapi & Forskning - SFKPF& Beteendeterapeutiska föreningen - BTF
Kognitiv terapi, beteendeterapi, kognitiv beteendeterapi och andra psykoterapier; ett försök att rita en karta
Kognitiv terapi, beteendeterapi och olika blandningar av de två (KBT) har varit mycket framgångsrika de senaste 25 åren. Dels har behandlingarna visat dokumenterad effekt vid olika typer av psykopatologi och dels har de rönt stort allmänt intresse. Föreläsningen avser att ge en orientering kring hur detta fält av terapier växt fram och hur dess olika riktningar förhåller sig till varandra. Förhållandet till andra psykoterapimodeller kommer också att beröras.
Niklas Törneke, psykiater, leg psykoterapeut

234
Svenska Föreningen för Kognitiv Psykoterapi och Forskning - SFKPF
Kognitiv psykoterapi med barn, ungdomar, vuxna och familjer
Del II (Del I, kl 09.00)
En presentation av verbala och icke-verbala metoder för att bemöta eftersatta emotionella kärnbehov, däribland en trygg anknytning inom den terapeutiska alliansen ("Reparenting"). Terapeutiskt arbete grundat på en integrering av olika utvecklingspsykologiska teorier.
Poul Perris, leg läkare, psykiater
Anna-Rosa Perris, leg läkare, psykiater

236
Svenska psykoanalytiska sällskapet - Spas
Den antisociala tendensen
Hur kan man förstå antisocialt beteende - alltifrån skolk och småstölder till mer utvecklad kriminalitet? Är det en neuropsykiatrisk störning? Något som bäst förstås som rubbningar i hjärnans signalsubstanser? Eller är det begripligt utifrån individens erfarenheter i det psykosociala sammanhang han/hon vuxit upp i? Utifrån ett psykoanalytiskt perspektiv - främst baserat på Winnicotts teorier om den antisociala tendensen - beskrivs hur man kan förstå uppkomsten av antisocialt beteende och vad som kan göras för att förebygga det och behandla det.
Arne Jemstedt, leg läkare, psykoanalytiker

237
Visavi AB
Får man göra det på telefon?
Hur kan man använda sig av sin psykoterapeutiska kompetens på telefon? Telefonvägledning presenteras här inte bara som istället för något annat, utan som något som ibland är att föredra. Erfarenheter och exempel hämtas från Personalstödsföretaget Visavis telefonjour, som är öppen dygnet runt och riktar sig mot anslutna företag och organisationer från privat näringsliv och offentlig sektor. Tjänsten ställer stora krav på telefonvägledarna och kontakterna väcker svåra men viktiga kliniska frågeställningar kring t ex ramar och ansvar.
Magnus Brolin, verksamhetschef
Mattias Klawitter, leg psykolog
 

Fredag 19 maj kl 13.30–14.45

241
Psykoterapiinstitutet - PI
Hur påverkas patienternas ursprungliga föreställningar om kur av psykoterapi?
Vilka föreställningar har patienter som just avslutat sin psykoterapi om vad som har varit och kan vara till hjälp med deras problem? Hur har deras föreställningar förändrats jämfört med när de sökte terapi? Studien tyder på en utveckling mot flera, mer specificerade och varierande föreställningar. Teman om undvikande av problem har minskat och om att närma sig problemen har ökat. Mest ökade temat att uppleva hinder. Hur kan vi förstå dessa fynd?
Andrzej Werbart, docent, FoU-chef
Petra Larsén, leg psykolog
Malin Mårtensson, leg psykolog

242
Psykoterapiinstitutet - PI och Svenska Psykoanalytiska föreningen - Spaf
"Tårarnas äng" Filmvisning
OBS! kl 13.30 – 16.30 utan paus.
Tårarnas äng av Theo Angelopoulos. Efter filmvisningen följer en paneldiskussion, se program nr 288.
Med bilden som redskap handlar filmen om inre och yttre resor, kollektiva och enskilda. Inre resor som handlar om ett eget sökande/undersökande kring hanterandet av den inre upplevda ensamhetskänslan och om värnandet om hoppets överlevnad.
Den handlar om skapandet av den egna myten genom bilden som inbjuder en att bli mytens medberättare; den handlar om platsen som personifierar kroppen och dess lidanden, om de historiska spåren på platsens kropp.
Eleni, som en ide som kämpar för att finna någon som tror på henne för att få existera; tårar och smärta som forsar fram genom och över henne, en kvinna som inte har någon medvetenhet om historien men är dess offer. Ett offer som får en röst via filmskaparen.
Filmen fångar människans sökande efter något större, något som det är värt att leva för; om att överskrida sin personliga, privata historia och länka sig till en historia som inbegriper hela mänskligheten och dess öde.
De frågor som återkommer är: Varför ger man sig i väg? Var är målet?? Handlar det inte om en evig återkomst?
Eli Högberg, överläkare

243
PsykoterapiStiftelsen
Den cirkulära rektangeln eller när den vanliga kristeorin inte räcker till
Föreläsarna kommer från kris- och samtalsmottagningen för anhöriga till personer med bestående funktionshinder. Den kris och sorg det kan innebära att få ett barn med funktionshinder går inte över. Man kan mer beskriva det som att kriserna avlöser varandra. Vad innebär det att vara förälder, syskon eller nära anhörig till en familjemedlem med ett bestående funktionshinder? Vilka svårigheter brottas familjemedlemmarna med? Vi kommer att illustrera med vinjetter från olika teoretiska referensramar i vårt psykoterapeutiska arbete på mottagningen.
Gitta Friedman, leg psykolog, leg psykoterapeut
Anette Högberg, socionom, familjeterapeut
Inger Månsson, socionom, leg psykoterapeut
Cristina Pescador, leg psykolog, leg psykoterapeut

Föreläsning 244, 245 och 246 öppen för alla mot uppvisande av tillträdeskort à 100 kr inkl moms.

244
PsykoterapiStiftelsen
Panel: Klinisk mötesplats
Ett möte mellan några kliniskt verksamma psykoterapeuter. Utifrån olika teoretiska perspektiv och infallsvinklar ger var och en av psykoterapeuterna sin syn på en patients problem. Vad förenar och hur skiljer sig psykoterapeuternas synsätt? Åhörarna inbjuds att tillsammans med panelen diskutera problemet.
Sara Janowski, leg läkare, psykoanalytiker
Anton Henning, leg psykolog, kognitiv beteendeterapi
Gullvi Sandin, leg psykolog, leg psykoterapeut, par/familjeterapi
Mats Sparrman, leg psykolog, leg psykoterapeut, familj- och nätverksterapi
Moderator: Erik Trygg, leg sjuksköterska, leg psykoterapeut

245
PsykoterapiStiftelsen
Panel: Primärvårdspatienters behov av psykologisk kompetens en självklarhet – vad bromsar utvecklingen?
En mycket stor procent av personer som söker primärvården lider av psykiska besvär. Vilken hjälp som erbjuds beror på var i landet man bor. På flera ställen finns goda exempel, men flertalet vårdcentraler saknar fortfarande psykologisk/psykoterapeutisk kompetens. I panelen kommer representanter från berörda verksamheter i Göteborg presentera hur de löst frågan åtföljt av en diskussion med övriga paneldeltagare samt med åhörarna om hur utvecklingen kan underlättas och påskyndas.
Medverkande:
Kerstin Brunnström, ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden 5, Göteborg Centrum-Väster,(s)
Charlotte Barouma, specialist i allmänmedicin, privatläkare Göteborg
Maj-Len Eklund, leg psykoterapeut, Din Vårdcentral i Bagarmossen AB, Stockholm
Ove Eriksson, överläkare, Skärholmens Psykiatriska mottagning, Stockholm
Birgitta Sevefjord, sjukvårdslandstingsråd SLL (v)
Johnny Söderlund, samverkansfrågor, Försäkringskassan Göteborg
Lena Weirén, leg psykolog, Svalebo vårdcentral och verksamhetsansvarig Hälsopsykologerna ,
PTJ AB, Göteborg
Moderator: Ej klart

246
PsykoterapiStiftelsen
Panel: Splittring eller samling?
Tankar om integration mellan olika terapiinriktningar
Inom psykoterapi och psykoterapiforskning pågår en hel del revirstrider där olika uppfattningar står mot varandra i vissa frågor. Men det har också lanserats både teoretiska och praktiska idéer om hur olika skolor, modeller och tekniker kan integreras på sätt som kan komma patienter till nytta. Under det här samtalet kommer olika sådana tankar att redovisas och diskuteras.
Medverkande:
Gerhard Andersson, professor
Rolf Holmqvist, professor
Lars-Gunnar Lundh, professor
Rolf Sandell, professor em, m fl
Moderator: Ej klart

247
Riksföreningen PsykoterapiCentrum - RPC
En given väg. Där psykoterapi slutar börjar en ny resa
En personlig berättelse om min egen väg som människa och psykoterapeut med utgångspunkt i mina böcker.
Patricia Tudor-Sandahl, fil dr, leg psykolog, leg psykoterapeut

248
Riksföreningen PsykoterapiCentrum - RPC
(Hur) går det att lära sig i handledning?
Handledning är en ytterst komplex förändringsprocess. Hur handledare och handledd skapar en relation och inom den undersöker och handskas med emotionellt starkt laddade skeenden sammanhänger med deras personlighet, omedvetna fantasier och förväntningar. Utöver utmaningen som den komplexa, emotionellt starkt laddade interaktionen mellan patient, behandlare, handledd och handledare ställer på handledarens förmåga att härbärgera, uppfatta, bistå den handledde i sin utveckling måste handledaren reflektera över och erkänna att själv kan ha inverkat negativt på processen.
Imre Szecsödy, docent

249
Riksföreningen PsykoterapiCentrum - RPC
Perversa Psykoterapier? Psykoterapi med förövare av sexualbrott
Om FAS-verksamheten, Gävleborg. I Gävleborg existerar sedan 10 år en verksamhet som syftar till att erbjuda förövare av sexualbrott psykoterapi. Vi beskriver vad som präglar vårt kliniska arbete med dessa personer: -Motivationsarbete. -En terapiform för var patient. -Brottsbearbetning. -Arbete med terapeutiska alliansen. -Arbete med förnekande. -Tvåspårshypotesen. -Arbete med trauma. -Brottet som metafor. -Perversionen i överföringen. -Tvångspsykoterapi. I beskrivningen av vårt arbete väver vi in tankar av främst psykoanalytiska teoretiker.
Erik Bohlin, socionom, leg psykoterapeut
Pekka Kataja, psykolog, leg psykoterapeut

250
Statens folkhälsoinstitut
Öppenvårdsprojekt för spelberoende och deras anhöriga
Statens folkhälsoinstitut stöder ett utvecklingsprojekt med öppenvård för spelberoende och deras anhöriga. Syftet är att öka kunskapen om vilka problem spel kan skapa och förbättra vård och behandling. I Stockholm, Göteborg och Malmö prövas gruppbehandling enligt kognitiva beteendeterapeutiska principer och stöd till anhöriga. I Stockholm finns dessutom individuella motiverande samtal, samt par- och familjebehandling.
Lars Forsberg, fil dr, psykolog, leg psykoterapeut
Jakob Jonsson, leg psykolog
Liria Ortiz, leg psykolog, leg psykoterapeut

251
Studentlitteratur AB
Studie som visar att KBT (10 veckor) är långsiktigt framgångsrik för att behandla fetma och BED
Presentation av studier kring framgångsrik behandling av fetma.
Sammanfattning. Studie kring långtidsresultat (18 månader efter avslutad behandling) av ny kognitiv korttidsbehandling (10 veckor) för patienter med diagnosen fetma eller BED. Resultat: medelvikt efter behandling – 8.5 kg. Efter ytterligare 18 månader fortsatt viktnedgång: medel –10.4 kg. Kontrollpatienterna ökade under samma tid + 2.3 kg. Viktskillanden mellan kognitiv grupp och kontrollgrupp var höggradigt signifikant.
Stahre, L., Hällström, T. (2005). A short-term cognitive group treatment program gives substantial weight reduction up to 18 months from the end of treatment. Eating and Weight Disorders,10, 1, 51–58.
Lisbeth Stahre, socionom, doktorand

252
Svenska Föreningen för Kognitiv Psykoterapi och Forskning - SFKPF
Kognitiv psykoterapi med en döv kvinna med schizofreni och hörselhallucinos
En fallpresentation med beskrivning av den psykoterapeutiska processen och utvecklingen i psykoterapin. Betoning läggs vid den psykoterapeutiska alliansen och hanterandet av rösthallucinosen.
Inger Horowitz, leg psykoterapeut

253
Svenska Föreningen för Kroppsorienterad Psykoterapi
Kropp och inre bilder. I skärningen mellan kroppspsykoterapi, symboldrama och hypnos
Varför är vi inom psykoterapin så rädda för kroppen? Den talar till oss med så många olika språk: genom ansiktsuttryck och gester, genom hormonpåslag och diverse förnimmelser, genom affekter och inre bilder - de egna och patienternas. Ändå förblir mycket av den kroppsliga kommunikationen outforskat. Här presenteras olika sätt att få in kroppen som en bundsförvant i den psykoterapeutiska vardagen.
Teresa Allzén, leg psykolog, leg psykoterapeut

254
Svenska Föreningen för Symboldrama
Visualisering i psykoterapi
Del I (Del II, kl 15.30)
Att arbeta med den inre världens bilder upplevs ofta starkt av våra patienter. Flera terapiinriktningar utgår från eller väver in visualiseringar, som patienten uppmanas göra i terapirummet. Vad skiljer och förenar olika metoder? Tre psykoterapiinriktningar berättar om sitt arbetssätt.
EMDR: Kerstin Bergh Johannesson, leg psykolog, psykoterapihandledare
Bildterapi: Ulla Blohm, leg psykoterapeut, dipl bildterapeut
Symboldrama: Kristina Westrup v. Hofsten, socionom, leg psykoterapeut, dipl symboldramaterapeut
Samordnare: Sigbritt Nordlund, socionom, leg psykoterapeut, symboldramaterapeut

255
Svenska psykoanalytiska föreningen - Spaf
Beroende, medberoende och självaktning
Föreläsningen belyser hur beroenderelationer med olika grad av differentiering, integration och ömsesidighet eller brist härvidlag kan beskrivas och förstås i förhållande till självaktning och störningar i denna. Utgångspunkterna kommer främst att vara ett intersubjektivt relationsperspektiv med betoning av senare affekt- och anknytningsteoretiska formuleringar för att bättre förstå denna dynamik.
Robert J Rössel, psykoanalytiker

256
Tarab Institute Sweden
Unity in duality, vetenskap om sinne och fenomen: tibetansk filosofi, psykologi och psykoterapi
Del I (Del II, kl 15.30)
Unity in Duality är en psykoterapimetod baserad på buddhistisk filosofi och psykologi, vetenskap om sinne och fenomen samt gamla tibetanska metoder. U.D.-paradigmet består av tre interrelaterade förhållanden: subjekt och objekt, kropp och sinne, materia och energi. Meningen är att förstå skillnaden mellan de här förhållandena, använda sinnet på ett mer hälsosamt sätt och förändra personlighetens struktur. Speciella metoder är bl.a. drömbearbetning, dödsprocess och mandala. I workshopen ingår teori, övningar och diskussion.
Liisa Vuorinen, leg psykolog, leg psykoterapeut
 

Fredag 19 maj kl 15.30–16.45

261
AvenyTeamet - Öppenvårdspsykiatri
AvenyModellen - ett sätt att mötas
AvenyTeamet öppenvårdspsykiatriska team har utarbetat en modell för det första mötet med patienten. Den bygger på ett systemteoretiskt tänkande och använder sig av reflekterande team. Patienten erbjuds alltid att bjuda med viktiga närstående och från teamet deltar oftast två behandlare med olika profession. Vi möts i ett reflekterande samtal där allas röster är lika viktiga och olikheter en tillgång. Diskussion om behandling tar vi där och har på så sätt skapat en mottagning nästan utan konferenser. Vi diskuterar teoretiska utgångspunkter och visar praktiken i ett rollspel.
Inger Blennow, leg läkare, leg psykoterapeut
Birgitta Bemark, aukt socionom
Göran Ögander , specialist i allmänpsykiatri

262
Beteendeterapeutiska föreningen - BTF
Kognitiv beteendeterapi (KBT) i behandlingen av extremt aggressiva och våldsamma ungdomar
Hugo Wallén arbetar på Sundbo Ungdomshem (SiS) med att utveckla och implementera behandlingsprogram för ungdomar dömda för allvarliga våldsbrott.
Hugo Wallén, leg psykolog

263
Beteendeterapeutiska föreningen - BTF
Psykologisk behandling via Internet
Del I (Del II, kl 17.00)
Internets möjligheter till interaktivitet, multimedia och automatisering har skapat ett nytt intresse för psykologiska självhjälpsbehandlingar och en stor mängd studier har genomförts de senaste åren. Behandlingarna har även börjat användas i den kliniska vardagen för att öka patienters valmöjlighet och vårdens tillgänglighet. Nya fynd och grundläggande aspekter av Internetbaserade interventioner tas upp och diskuteras. Bla. tittar man på var terapeuteffekten tar vägen, om telefonkontakt bör läggas till, samt behandling för paniksyndrom och tinnitus.
Viktor Kaldo, leg psykolog, doktorand
Gerhard Andersson, professor, leg psykolog, leg psykoterapeut
Jan Bergström, leg psykolog
Per Carlbring, leg psykolog

264
Bokförlaget Natur och Kultur
Kognitiv beteendeterapi i utveckling
Kognitiv beteendeterapi, KBT, är en alltmer efterfrågad terapiform i psykiatrin. KBT genomgår en spännande förändring med bl a nya inslag från österländska förhållningssätt såsom exempelvis medveten närvaro och acceptans. Anna Kåver ger här en kort introduktion till KBT i teori och praktik samt en historisk inblick i metodens utveckling.
Anna Kåver, leg psykolog, leg psykoterapeut

265
Bokförlaget Natur och Kultur
Själ och hjärna
Neuropsykologi och psykoanalys tycks idag komma varandra allt närmare. Clarence Crafoord samtalar med Peter Währborg utifrån boken Hjärnan och den inre världen av neuropsykologerna Mark Solms och Oliver Turnbull, och tar upp några aspekter av hur kroppsmedicinens psykosomatiska synsätt kan kompletteras av psykoanalytiska perspektiv och vice versa.
Clarence Crafoord, psykoanalytiker, läkare, författare
Peter Währborg, docent

266
Ericastiftelsen
Mål och förväntningar i barnpsykoterapi - ett brukarperspektiv
Behovet av empiriska studier av psykodynamisk barnpsykoterapi är uppenbart. Vid Ericastiftelsen bedrivs EPOS-projektet där forskning integreras i den kliniska vardagen. 38 terapier med parallell föräldrakontakt vid olika mottagningar i landet och i Danmark studeras. Som utfallsmått används bl. a. DSM-IV, CGAS och SDQ. Kvantitativa data kombineras med kvalitativa. Intressanta fynd presenteras med fokus på föräldrars och barns egna mål och synpunkter på terapin och dess resultat.
Gunnar Carlberg, docent, rektor, verksamhetschef
Fredrik Odhammar, leg psykolog, leg psykoterapeut, doktorand
Agneta Thorén, fil dr, leg psykolog

267
Expressive Arts Stockholm AB
Uttryckande konstterapi i det intersubjektiva fältet
Mötet mellan terapeut och klient - det intersubjektiva fältet - är avgörande för den terapeutiska processen. Det finns stora likheter mellan den konstnärliga processen och psykoterapeutiskt arbete. Som komplement till mötet med klienten kan terapeuten genom egen konstnärlig respons t ex bild, nå djupare kännedom om den pågående terapeutiska processen. Man kan nå omedvetna föreställningar som påverkar både terapeut och klient. En workshop där du får möjlighet att praktiskt pröva.
Margareta Wärja, utbildningsledare
Ulla Andersson, leg psykolog, leg psykoterapeut, uttryckande konstterapeut
Per Apelmo, socionom, uttryckande konstterapeut
Erika Sinander, leg arbetsterapeut, uttryckande konstterapeut

268
Göteborgs Psykoterapi Institut - GPI
Buenos Aires - Göteborg
För 30 år sedan grundades GPI av de argentinska psykoanalytikerna Dora och Angel Fiasche. Därigenom introducerades i Sverige Melanie Kleins arbete samt en utvecklad argentinskt tradition utifrån Enrique Pichon-Rivières tankar. Det dialektiska samspelet; människa, samhälle och kultur står härvid i fokus liksom kliniskt kraftfulla modeller med begrepp som: överlevnadsstrategi, inre drama, medlevarskap, intersubjektivitet, protodepressionen, psykotiska kärnor, neurotiska överbyggnader m m.
Mats Mogren, leg psykoterapeut, director

269
Institutionen för Lärande, Informatik, Management och Etik - LIME, Karolinska insitutet
Fokuserad gruppterapi ( FGT )
I FGT integreras gruppanalytisk psykoterapi med en fokusering på patientens upplevelse av kompetens och självkänsla. Modellen bygger på en aktiv, öppen och informativ hållning från gruppledaren som bidrar till att skapa ett tryggt arbetsklimat med hög grad av interaktion och känslomässigt meningsfullt utbyte mellan gruppdeltagarna. Som ett led i förberedelserna för terapin formuleras i samarbete med patienten, ett individuellt fokus som sedan bearbetas i terapin.
Christer Sandahl, universitetslektor, docent
Catarina Asklin-Westerdahl, leg psykolog, leg psykoterapeut
Mats Björling, leg psykolog, leg psykoterapeut
Marika Brandt Brune, leg psykolog, leg psykoterapeut
Annika Lindgren, leg psykolog
Hjördis Nilsson - Ahlin, leg psykoterapeut
Lena Wennlund, leg psykoterapeut

270
Psykiatrin Södra, SLSO
Psykiatrin i primärvården
Leg psykolog Peter Butor, Farsta-Skarpnäcks psykiatriska jour- och öppenvårdsmottagning arbetar en dag i veckan på Björkhagens vårdcentral. Han deltar i den samverkan som Psykiatrin Södra och vårdcentralerna inom upptagningsområdet sedan många år har byggt upp. Samarbetet omfattar 17 vårdcentraler i stadsdelarna Södermalm-Gamla stan, Årsta-Vantör och Farsta-Skarpnäck. Peter Butor berättar om arbetet och samverkan och den utvärdering han gjort av den.
Peter Butor, leg psykolog

271
Psykoterapiinstitutet - PI
Hur fortsätter patienternas terapeutiska arbete efter avslutning?
Vilka föreställningar om kurativa och hindrande faktorer har unga vuxna ett och ett halvt år efter avslutad psykodynamisk psykoterapi? Vad har varit till hjälp under och efter terapin? Vad har hindrat? Hur har föreställningarna förändrats jämfört med vid terapins avslut? Resultaten diskuteras med fokus på vad man kan lära sig om den postterapeutiska processen utifrån före detta patienters egna berättelser.
Andrzej Werbart, docent, FoU-chef
Sotiris Greveniotis, psykolog
Niklas Rasmussen, psykolog

272
Riksföreningen PsykoterapiCentrum - RPC
Vad kan terapeuterna göra i luften?
I samband med Tsunamikatastrofen tjänstgjorde vi ombord på de flyg som evakuerade svenskar från Thailand. Vårt uppdrag var att finnas till hands för cabinbesättning, cookpit samt passagerare. Vad gjorde vi ombord? Hur kunde vi skapa en ram för samtal? Hur lyckades vi genomföra samtal i avskildhet i en cabin med 300 passagaerare? Vad innehöll samtalen? Vad blev resultatet? Dessa och andra frågor kommer vi att diskutera under vårt seminarium.
Mikael Westrell, socionom, leg psykoterapeut
Ingabritt Grill, socionom, leg psykoterapeut

273
Stockholms institut för psykodrama, sociometri och gruppsykoterapi
Introduktion i psykodrama
Del I (Del II, kl 17.00)
Psykodrama är en metod som används inom t.ex behandling, handledning, utbildning, organisationsutveckling och teater. Den har kognitiva, beteendeterapeutiska och existensiella förtecken. Liksom barn undersöker och försöker förstå verkligheten genom leken kan man använda det gestaltande rollspelet till att undersöka nutid, dåtid och framtid. Workshopen vänder sig till dig som vill prova på psykodrama.
Sonja Nyström, leg psykoterapeut, psykodramaregissör

274
Svenska Föreningen för Symboldrama
Visualisering i psykoterapi. - Teoretiska tankar och panel
Del II (Del I, kl 13.30)
Hur kan vi förstå de inre bildernas förändringskraft? Hur kan vi tänka teoretiskt om skillnaderna mellan olika terapimetoders användning av inre bilder? Teoretisk tankeväckare: Björn Wrangsjö
Panel: Föreläsarna från Del I.
Kerstin Bergh Johannesson, leg psykolog, psykoterapihandledare
Ulla Blohm, leg psykoterapeut, dipl bildterapeut
Kristina Westrup v. Hofsten, socionom, leg psykoterapeut
Björn Wrangsjö, docent i barn- och ungdomspsykiatri, GIM
Moderator: Sigbritt Nordlund, socionom, leg psykoterapeut, symboldramaterapeut

275
Svenska psykoanalytiska föreningen - Spaf
Vem är jag, vad tycker jag? - om den unga människans identitetsutveckling
Hos tonåringen ökar plötsligt den politiska aktiviteten, det religiösa engagemanget eller intresset för livsåskådningsfrågor. Eller så utbreder sig håglösheten och ingenting spelar någon roll. Är detta uttryck för genuina inre förändringar? Ungdomens revolt? En mask att hänga upp medan kaos och osäkerhet råder innanför? Utifrån min kliniska verksamhet med ungdomar vill jag skissera hur tonåringens identitet skakas om för att sedan etableras som ett led i att bli vuxen med ansvar för sitt liv.
Majlis Winberg Salomonsson, leg psykolog, psykoanalytiker

276
Tarab Institute Sweden
Unity in duality, vetenskap om sinne och fenomen: tibetansk filosofi, psykologi och psykoterapi
Del II (Del I, kl 13.30)
Unity in Duality är en psykoterapimetod baserad på buddhistisk filosofi och psykologi, vetenskap om sinne och fenomen samt gamla tibetanska metoder. U.D.-paradigmet består av tre interrelaterade förhållanden: subjekt och objekt, kropp och sinne, materia och energi. Meningen är att förstå skillnaden mellan de här förhållandena, använda sinnet på ett mer hälsosamt sätt och förändra personlighetens struktur. Speciella metoder är bl.a. drömbearbetning, dödsprocess och mandala. I workshopen ingår teori, övningar och diskussion.
Liisa Vuorinen, leg psykolog, leg psykoterapeut
 

Fredag 19 maj kl 17.00–18.15

281
Beteendeterapeutiska föreningen - BTF
Mer än blyg - om social ängslighet hos barn och ungdomar
Liv Svirsky och Ulrika Thulin berättar om boken Mer än blyg - om social ängslighet hos barn och ungdomar. Boken handlar om hur social ängslan och social fobi kan ta sig uttryck hos barn och ungdomar samt hur man kan hantera rädslan, både i behandlingssammanhang och som förälder, lärare eller närstående.
Liv Svirsky, leg psykolog
Ulrika Thulin, leg psykoterapeut

282
Beteendeterapeutiska föreningen - BTF
Psykologisk behandling via Internet
Del II (Del I, kl 15.30)
Internets möjligheter till interaktivitet, multimedia och automatisering har skapat ett nytt intresse för psykologiska självhjälpsbehandlingar och en stor mängd studier har genomförts de senaste åren. Behandlingarna har även börjat användas i den kliniska vardagen för att öka patienters valmöjlighet och vårdens tillgänglighet. Nya fynd och grundläggande aspekter av Internetbaserade interventioner tas upp och diskuteras. Bla. tittar man på var terapeuteffekten tar vägen, om telefonkontakt bör läggas till, samt behandling för paniksyndrom och tinnitus.
Viktor Kaldo, leg psykolog, doktorand
Gerhard Andersson, professor, leg psykolog, leg psykoterapeut
Jan Bergström, leg psykolog
Per Carlbring, leg psykolog

283
Bokförlaget Natur och Kultur
Hjälp mig den som kan - om konsten att ge och ta emot hjälp
Hjälpmötet - en mänsklig ursituation som väcker frågor om beroende och makt. För att få hjälp måste vi lämna ut oss – berätta om tillkortakommanden och krämpor. Inte lätt i en kultur som hyllar individens duktighet och styrka. Lotta Landerholm berättar utifrån sin bok Hjälp mig den som kan om hjälpmötets inbyggda risker och möjligheter. Hon utgår från relationella teorier, anknytningsteori och affektteori och riktar sig till alla som har anledning att fundera över hjälprelationens dynamik.
Lotta Landerholm, leg psykoterapeut

Föreläsning 284 öppen för alla mot uppvisande av tillträdeskort à 100 kr inkl moms.

284
Bokförlaget Natur och Kultur
Makeovermani - om Dr Phil, plastikkirurgi och illusionen om det perfekta jaget
Hur ska vi se på det stora utbudet av psykoterapi, bantningsmetoder, livsstilsgurus och underhållningspsykologi? Vad är det som präglar dagens identitetsskapande? Thomas Johansson utgår ifrån sin bok Makeovermani, skriven i gränslandet mellan sociologi, psykologi, socialpsykologi och psykoterapi, och berättar om hur ett fenomen som Dr Phil och program som Extreme Makeover fått sådant genomslag i västvärlden, samt sätter in dessa fenomen i ett större socialt och kulturellt sammanhang.
Thomas Johansson, professor i socialpsykologi

285
Falu psykiatriska sektor
Tidsbegränsad psykoterapi (TLP) enligt J Manns utvecklade modell
TLP har utvecklats av framlidne psykoanalytikern och presidenten för Bostons psykoanalytiska sällskap J. Mann. Den preliminära modellen har introducerats i bokform i Sverige. Tack vare bekantskap fördjupad i vänskap har jag fördjupat mitt kunnande i modellen. Seminariet handlar om modellens unika/specifika drag, en forskningsgenomgång fokuserad på nordisk forskning, en egen klinisk uppföljning 7 - 10 år efter avslutad terapi samt jämförelse med Brief relational psychotherapy enl J Safran. Konklusionen blir: TLP:s potential återstår att etablera.
Tord Borgström, leg psykolog, leg psykoterapeut

286
Förbundet S:t Lukas
Psykoanalytisk psykoterapi och det existentiella perspektivet
Efter en lång tids fokus på resultatjämförelser mellan olika psykoterapeutiska skolbildningar är det nu viktigt att återupprätta och fördjupa skillnaderna. Den psykoanalytiska psykoterapins gränser och relation till de existentiella frågorna diskuteras.
Björn Elwin, fil dr, psykoanalytiker

287
Institutet för Kroppsinriktad Psykoterapi - IfKP
Hypnos
Vad är hypnos och vad är inte hypnos? Hur förhåller sig hypnos till vissa vardagliga och allmänmänskliga fenomen? Föreläsningen tar också upp hypnosområdets relation till några olika terapiformer och till olika ¨behandlingsformer¨ inom ¨new age¨-området (med fokus på användandet av inre bilder/imaginationer).
Sven-Erik Levin, leg psykolog, leg psykoterapeut

288
Psykoterapiinstitutet - PI och Svenska Psykoanalytiska föreningen - Spaf
"Tårarnas äng" Diskussion efter filmen
Efter filmvisningen följer en diskussion som inleds av en panel med fyra psykoanalytiker: Eli Högberg, Eva Aronowich, Urban Vestin och Cristina Penaloza.
Eli Högberg, psykoanalytiker
Eva Aronowich, psykoanalytiker
Urban Vestin, psykoanalytiker
Cristina Penaloza, psykoanalytiker

289
Psykoterapisällskapet i Stockholm AB
Katalysatorer och ramväktare. Samtal om kursledare, rektorer och annat högt folk i psykoterapiutbildning
Lärar- och handledarroller i psykoterapiutbildningar har utvecklats under åren. Mindre uppmärksammade har uppgifterna som kursledare och rektor varit. Pia Litzell Berg, direktor på Psykoterapisällskapet och Göran Ahlin, hennes företrädare, talar om likheter och skillnader mellan handledare, kursledare och rektor; om de särskilda svårigheterna, glädjeämnena och utmaningarna. Sedan fortsätter seminariet i akvariegruppsformat. Särskilt välkomnas de som har egen erfarenhet som kursdeltagare eller kursledare.
Pia Litzell Berg, direktor
Göran Ahlin, docent

290
Riksföreningen PsykoterapiCentrum - RPC
Psykodynamisk psykoterapi för barn med utagerande beteende
Antisociala beteendeproblem hos barn leder ofta till allvarliga psykiska och sociala problem i vuxen ålder. Detta är en erkänt svårbehandlad grupp och de barn som riskerar att utveckla borderline personlighetsstörningar behöver i regel djupgående och långsiktig behandling. En behandlingsmodell som är särskilt avpassad för barn med beteendeproblem, stödjande expressiv lekpsykoterapi, kommer att beskrivas.
Pia Eresund, fil dr, leg psykolog, leg psykoterapeut

291
Stockholms institut för psykodrama, sociometri och gruppsykoterapi
Introduktion i psykodrama
Del II (Del I, kl 15.30)
Psykodrama är en metod som används inom t.ex behandling, handledning, utbildning, organisationsutveckling och teater. Den har kognitiva, betendeterapeutiska och existensiella förtecken. Liksom barn undersöker och försöker förstå verkligheten genom leken kan man använda det gestaltande rollspelet till att undersöka nutid, dåtid och framtid. Workshopen vänder sig till dig som vill prova på psykodrama.
Sonja Nyström, leg psykoterapeut, psykodramaregissör

292
Svenska C G Jung stiftelsen
Kan myten om Ikaros hjälpa oss att förstå vår tids utbrändhetsfenomen?
Vad händer med människan i vår moderna tid? Vad händer med hennes kropp? Vad händer med hennes psyke? Den schweiziske psykiatern och djuppsykologen C.G. Jung menade att vi, genom kontakt med vårt omedvetna, kunde nå en större mognad och balans i våra liv. Det omedvetna möter vi i drömmar, i sagor, i religiösa föreställningar och i myter. Kan vi genom att studera den antika myten om Ikaros och Daedalos bättre förstå det vi kallar utbrändhet i vår tid?
Ingela Romare, dipl jungiansk analytiker IAAP

293
Svenska Föreningen för Kognitiv Psykoterapi och Forskning - SFKPF
Hemuppgifter och beteendeexperiment i kognitiv terapi
Hemuppgifter och beteendeexperiment är centrala inslag i alla kognitiva och beteendeinriktade terapier. Det allmänna syftet är verklighetsprövning och utforskande. Metodernas teoretiska grund och praktiska tillämpningar beskrivs och deras terapeutiska betydelse belyses. Utifrån kliniska exempel demonstreras hur hemuppgifter och beteendeexperiment kan användas och utformas på ett kollaborativt sätt i det terapeutiska arbetet.
Gardar Viborg, fil dr, leg psykolog, leg psykoterapeut

294
Svenska Föreningen för Kognitiv Psykoterapi och Forskning – SFKPF och Beteendeterapeutiska Föreningen BTF
Modern beteendeterapi och det mänskliga språkets fällor
De senaste åren har behavioristiska modeller för psykoterapi fått ny vind i seglen. En orsak är ny experimentell basforskning kring det mänskliga språket, relational frame theory (RFT). Den direkta kliniska tillämpningen är acceptance and commitment therapy (ACT) men teorin har bred tillämpning. Den förklarar t.ex. varför mindfulness och vissa typer av meditation kan fungera som terapeutiskt verktyg. Föreläsningen avser att kort introducera detta synsätt och några kliniska slutsatser.
Niklas Törneke, psykiater, leg psykoterapeut

295
Svenska Föreningen för Kroppsorienterad Psykoterapi
Kroppens roll i psykoterapeutiska processer
Hur kan ett ökat fokus på det kroppsliga upplevandet bidra till utveckling i psykoterapeutiska processer? Vilken roll spelar kroppen i moderna psykodynamiska teorier och metoder? Dessa frågeställningar belyses utifrån en fallstudie i kroppsorienterad psykoterapi, klinisk erfarenhet och teorier baserade på modern självpsyklologi, relationell teori, affektteori och kognitiv neurovetenskap.
Annika Medbo, leg sjukgymnast, leg psykoterapeut

296
Svenska GIM-institutet
Musiken och resande i den inre världen – presentation av GIM (Guided Imagery and Music)
I GIM arbetar man med att integrera de inre bilder, känslor, minnen och kroppsförnimmelser som väcks av att lyssna till klassisk musik i ett avslappat tillstånd. Metoden beskrivs, dess bakgrund, användningsområden samt fysiologisk, kvantitativ och kvalitativ forskning. Musikens roll illustreras med exempel: Deltagarna får själva lyssna och resa.
Margareta Wärja, leg psykoterapeut, aukt GIM-terapeut
Björn Wrangsjö, psykoanalytiker, aukt GIM-terapeut

297
Svenska OCD-förbundet Ananke
Att vara ung och leva med tvångssyndrom/OCD