SEMINARIEPROGRAM

Torsdag 13 maj     9.00–10.15
Torsdag 13 maj   10.25–10.50  Invigning
Torsdag 13 maj   11.00–12.15
Torsdag 13 maj   13.30–14.45
Torsdag 13 maj   15.30–16.45

Fredag 14 maj     9.00–10.15
Fredag 14 maj   10.40–10.55  Guldplakettutdelning
Fredag 14 maj   11.00–12.15
Fredag 14 maj   13.30–14.45
Fredag 14 maj   15.30–16.45

Lördag 15 maj     9.00–10.15
Lördag 15 maj   11.00–12.15
Lördag 15 maj   13.30–14.45
Lördag 15 maj   15.30–16.45

Rubriker markerade med * är huvudsakligen för psykoterapeuter och psykoterapistuderande

Torsdag den 13 maj
kl 9.00–10.15

101
Barn- och ungdomspsykiatrin, Stockholms läns landsting – BUP
Psykoterapins roll inom Barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholm – ett framtidsperspektiv Föreläsningen kommer att beskriva det omfattande förändringsarbete, BUP 2005, som påbörjats inom Barn- och ungdomspsykiatrin. Utvecklingen syftar bl a till att skapa ett mer differentierat och integrerat vårdutbud och att möjliggöra subspecialisering hos behandlarna. Till grund för denna utveckling finns en vårdideologisk plattform, som handlar om att se barnens svårigheter i sitt sammanhang i familjen, i nätverket eller i skolan. BUP skall sträva efter att arbeta mer utåtriktat, med nätverk och med samarbetspartners. Nuvarande verksamheter kommer utifrån detta att förändras och utvecklas.
Olav Bengtsson, divisionschef
Peter Engelsöy, bitr verksamhetschef, överläkare

102
Beroendecentrum, Stockholms läns landsting
Miniintervention med motiverande samtal mot spelberoende
Beroendecentrum i Stockholm startade i december 2003 tre manualbaserade behandlingsprogram med olika inriktning mot spelberoende. De ingår i en nationell studie av effekter av behandling mot spelberoende som utgår från Folkhälsoinstitutet. Behandlingsinnehåll och behandlingserfarenheter beskrivs och en kort orientering ges om spelberoende som diagnos.
Lars Forsberg, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr Kerstin Forsberg, socionom

103
Bokförlaget Natur och Kultur och Riksförbundet för Social och Mental hälsa - RSMH
Återhämtning från svåra psykiska störningar
Vad gör Återhämtningsprojektet? (5 min) – Kjell Broström, projektledare, Återhämtningsprojektet
Återhämtningens väg (30 min) – Alain Topor, leg psykolog, fil dr
Tre olika perspektiv på återhämtning: forskarens, brukarens och den professionelles. Ett samtal/möte/dialog mellan socionomen och återhämtningsforskaren.
Ulla-Karin Schön, Stockholm och brukaren tillika psykologen Monika Igelberg, psykiatriska öppenvården, Säter (30 min) Frågor och reflektioner (10 min)

104
Centrum för hypnosterapi i Stockholm – CHP
Tilltro till det gemensamma skapandet genom hypnos
Att använda sig av hypnos i personalgrupper, som ett inslag i verksamheten. Att förebygga sjukskrivningar för personal genom avslappning/hypnos/reflexion inom arbetets ram. Ett sätt att skapa en positiv atmosfär utan att prata sönder saker och ting. Behovet av att stanna upp på arbetsplatsen utan krav, men med arbetsledningen som förebild.
Björn Sundström, leg psykoterapeut

105
Ericastiftelsen
Hur påverkas den psykoterapeutiska processen av antidepressiv medicinering?*
Allt fler av de tonåringar och unga vuxna som går i psykoterapi får antidepressiv medicin, vanligen SSRI-preparat. Vi vill redovisa våra erfarenheter av samtidig medicinering och psykoterapi med fokus på vissa aspekter av den psykoterapeutiska processen och på samarbetet mellan förskrivande psykiater och psykoterapeut.
Sari Granström, överläkare, leg psykoterapeut
Anders Jacobsson, leg psykolog, psykoanalytiker

106
Falu Psykiatriska Sektor
James Manns modell Tidsbegränsad psykoterapi (TLP),
en metod med oupptäckt potential*
I föreläsningen kommer följande bl a att beröras: 
1) James Manns vidareutveckling av TLP
2) En klinisk uppföljning (med frågeformulär och intervju) av 20 TLP-patienter gjord sju år efter avslutad terapi
3) Forskning på TLP, i all synnerhet nordisk. Varför tillämpas inte J Manns mest välunderbyggda modell? 
4) Attityder till psykodynamisk korttidsterapi – inifrån och utifrån
5) TLP i jämförelse med andra psykodynamiska korttidsmetoder
6) Förslag till forskning och utbildning
7) Avslutning kongenial med metoden.
Tord Borgström, leg psykolog, leg psykoterapeut

107
MBB consulting
Rum för Dialog: Hönan eller Ägget? Individen eller Systemet?
Välkommen till ett arbetande konsultationsmöte! Vi leder en diskussion/konsultation utifrån deltagarnas ämnen, frågeställningar och problemsituationer inom arbetslivet. Vi är fyra konsulter som arbetar med arbetslivsfrågor inom olika företag. Vårt samarbete bygger på intresse för att utveckla individer, grupper och organisationer. Vi har vår utgångspunkt i ett systemteoretiskt och psykodynamiskt tänkande. Kort sagt, vi vill under konsultationsmötet erbjuda såväl stödsystem som systemstöd.
Marika Brandt Brune, leg psykolog, leg psykoterapeut
Liv Hök, leg psykolog, leg psykoterapeut
Lars Gustavsson, leg psykolog, reservofficer
Hadi Rahimi Danesh, leg psykoterapeut, beteendevetare

108
Institutet för Kroppsinriktad Psykoterapi
Smittsam känsla – berörd av smärta
Vad betyder det att bli känslomässigt berörd som psykoterapeut? Är utbrändhet och psykosomatiska problem hos psykoterapeuter relaterat till arbetet? Hur hanterar psykoterapeuten egna reaktioner och upplevelser i förhållande till smärtpatienter så att t ex begreppet motöverföring får professionell och medmänsklig innebörd. Erfarenheter från handledning inom kroppssjukvård och av eget patientarbete.
Gunilla Blomqvist, leg psykolog, leg psykoterapeut, jungiansk analytiker

109
Psykoterapiinstitutet – PI
Hur har det gått för unga vuxna i psykoterapi?
Young Adult Psychotherapy Project (YAPP) är en longitudell, naturalistisk studie av unga vuxna i åldern 18–25 år i psykoanalytisk psykoterapi. Studien omfattar 134 patienter som påbörjade sina terapier under perioden 1998–2002, varav 92 i individuell terapi och 42 i gruppterapi. Vi beskriver vad som utmärker patientgruppen när de börjar i terapi. Vidare redovisar vi förändringar uppnådda vid tiden för terapins avslutning vad gäller självrapporterade symtom, självskattad hälsa, funktionsnivå, interpersonella problem, självbild och utvecklingsnivå av själv- och objektrepresentationer.
Björn Philips, leg psykolog, doktorand Peter Wennberg, fil dr
Andrzej Werbart, psykoanalytiker, fil dr, docent

110
Psykoterapiinstitutet – PI
Tidsgränsen som utmaning och inramning i psykoterapi
Tiden och verkligheten är oupplösligt förbundna med varandra. Om vi frigör oss från tiden, tappar vi också kontakten med verkligheten, som i drömmar, rus, förälskelse, extas. I psykoterapi skapar vi en rytm, som berör den existentiella upplevelsen av "mig i tiden". Men vi inbjuder också tidlösheten genom att låta det förflutna ta gestalt i nuet, rikta oss till det omedvetna. Tidsavgränsningen blir både en utmaning och en inramning, som leder vidare ut i livet utanför terapirummet.
Karin Fyrö, leg psykoterapeut

111
Sofiaängens behandlingsenhet
Om kontinuitet och utvecklande möten i arbetet med tonåringar på en psykoterapeutisk dagbehandlingsenhet
Sofiaängen erbjuder psykoterapeutisk dagbehandling för ungdomar mellan 14–20 år med psykiska och sociala problem, där polikliniska insatser visat sig otillräckliga. Vår grundidé är en långt gående integration av miljö-, individual-, grupp- och familjeterapi. Inom en psykodynamisk grundsyn integreras såväl kognitiva som systemorienterade metoder.
Marianne Notini-Camitz, leg psykolog, psykoanalytiker
Henrik Lennartsson, socionom, leg psykoterapeut

112
Spektrum, Jakobsberg – Karolinska psykiatriska öppenvård
Musiken och resande i den inre världen – presentation av GIM (Guided Imagery and Music), en receptiv musikterapeutisk metod*
I GIM arbetar man med att integrera de inre bilder, känslor, minnen och kroppsförnimmelser som väcks av att lyssna till klassisk musik i ett avslappat tillstånd. Metoden beskrivs, dess bakgrund, användningsområden samt fysiologisk, kvantitativ och kvalitativ forskning. Musikens roll illustreras med exempel: Deltagarna får själva lyssna och resa.
Margareta Wärja, leg psykoterapeut, aukt GIM-terapeut och GIM-lärare
Björn Wrangsjö, psykoanalytiker, aukt GIM-terapeut

113
Svenska Föreningen för Identitetsterapi
Identitetsterapi och psykodrama i kombination – två gruppterapiformer med inslag av ickeverbala metoder
Psykodrama: Gruppen gestaltar via rollbyte det inre och det yttre. Gestaltningen tydliggör våra inre frysta dramer. Vi bearbetar och läks. Identitetsterapi: Genom fysisk närhet och emotionell utlevelse kan vi förändra våra anknytningsmönster. Med metodernas hjälp kommer gruppdeltagarna i kontakt med bortträngda känslor och kan bearbeta och förändra destruktiva attityder och beslut. Äkta känslor skapar tillit och närhet i gruppen, vilket är nödvändigt för växande. Kom, lyssna, se och prova på!
Cecilia Lindén, psykologstuderande

114
Svenska Föreningen för Klinsk Hypnos – SFKH
Att arbeta lösningsfokuserat med "utbrända" – Nyttan av hypnos och strategiska interventioner
Patienter med diagnosen stressrelaterad utmattningsreaktion får ett tvärprofessionellt omhändertagande på Rehabiliteringsmedicinska kliniken, Karolinska sjukhuset. Teamet som arbetar med dem består av läkare, sjuksköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut, kurator och psykolog: Programmet består av teman, gruppsamtal och basal kroppskännedom. Behandlingsmodellen är beteendemedicinsk och lösningsfokuserad. Psykologen håller i temadelen och har arbetat fram en "arbetsbok" för gruppsamtalen. Hypnos och strategiska interventioner löper som en röd tråd genom programmet på 12 veckor.
Aniella Besér, leg psykolog

115
Svenska Föreningen för Klinisk Hypnos – SFKH
Trancetillstånd inom skilda terapiformer
Hypnos, trance, att vara absorberad av minnen; detta kan vara naturliga inslag i terapi. Trance kan väcka, lindra, läka eller tydliggöra inre processer inom olika terapiformer. Detta belyses med aktuell forskning som även ger en bakgrund till healing. Terapeutens egen trance är betydelsefull. Patientens och terapeutens tillstånd påverkar varandra. Ett arbetssätt med kognitiv psykoterapi i kombination med ett lösningsfokuserat förhållningssätt med inslag av metaforer och inre bilder presenteras. Patienterna får också lära sig olika former av självhypnos.
Björn Enqvist, leg tandläkare, leg psykoterapeut, med dr

116
Svenska OCD-Förbundet Ananke
Vad vi vet och vad vi inte vet om tvångssyndrom, OCD*
Erfarenheter av tio års teamarbete Det neuropsykiatriska behandlingsteamet för barn och ungdomar med tvångssyndrom och Tourettes syndrom berättar om behandlingen och om hur arbetet utvecklats under de 10 år som gått sedan verksamheten startade som ett Arvsfondsprojekt. OCD-teamet finns nu i ordinarie verksamhet vid BUP, Uppsala Akademiska Sjukhus. Teamet anordnar fortbildning om OCD/Tourette för andra behandlingsteam och tar fram studiematerial för stödgrupper med drabbade och anhöriga.
Bengt Andersson, leg psykolog, leg psykoterapeut

117
Svenska Psykoanalytiska sällskapet
Fria associationer
Hur kan man tänka om och använda fria associationer i arbetet med patienter? Föreläsaren utgår från Christoffer Bollas idéer om fria associationer som Bollas presenterat i böcker och seminarier.
Bengt Holmgren, leg psykoterapeut, psykoanalytiker

118
Tarab Institute Sweden
Zen och psykoterapi
Zen är en egen form av "psykoterapi", men finns också som en del i andra psykoterapier (bl a DBT). Det finns likheter mellan zen och systemiskt tänkande/social konstruktivism. I workshopen ingår teori samt en liten övning.
Liisa Vuorinen, leg psykolog, leg psykoterapeut

 Upp

Torsdag den 13 maj
kl 10.25–10.50

Invigningsceremoni

Ulla Grebo, ordf PsykoterapiStiftelsen

Siv Boalt Boëthius, professor

Södra Latins Kammarkör
under ledning av Jan Risberg

Suzanne Osten, regissör

Torsdag den 13 maj
kl 11.00–12.15

121
Barn- och ungdomspsykiatrin, Stockholms läns landsting – BUP
BUP-SIGNAL: att arbeta utifrån kognitiv beteendeterapi med utagerande barn och deras föräldrar
Barn som i tidig ålder lätt blir arga, hamnar i bråk eller stjäl har visats löpa större risk för fortsatt utagerande beteende som tonåring och som vuxen. BUP-SIGNALs verksamhet syftar till att i tidig ålder erbjuda behandling för dessa barn och deras föräldrar, liksom att vid behov handleda skolpersonal. En sammanfattning ges av vad forskningen hittills definierat som viktiga inslag för en verksam behandling vid utagerande beteende. Dessutom ges en beskrivning av vad behandling baserad på kognitiv beteendeterapi vid utagerande beteende kan innefatta.
Pia Enebrink, leg psykolog, enhetschef

122
Beteendeterapeutiska föreningen – BTF
Acceptans and Commitment Therapy – Beteendeterapi i modern tappning
ACT är en behandlingsform i den behavioristiska traditionen och tar sin utgångspunkt i det buddhistiskt färgade antagandet att lidande inte är något avvikande utan snarare en oundviklig följd av att leva. Grundläggande delar av filosofi, teori samt metodik i ACT beskrivs. Kliniska exempel från grupp och enskild behandling användas för att beskriva hur och varför ACT kan komplettera beteendeterapi och ibland även göra den effektivare. Även basala fynd från Relational Frame Theory (den teoretiska motorn i ACT) beskrivs. Mot slutet utlovas även någon övning i traditionell beteendeterapeutisk anda, learning by doing...
Håkan Wisung, leg psykolog, leg psykoterapeut

123
Divan – Psykoanalytiskt forum
Freud och det omedvetna
Med utgångspunkt i Freuds utveckling från ungdomens naturvetenskapliga forskariver och hans frustrationer inför vad dåtidens neurologi hade att erbjuda diskuteras framväxten av förståelsen för drömmen och det omedvetnas övriga manifestationer genom de modeller och teorier som Freud byggde allt eftersom hans insikter djupnade genom den psykoanalytiska metoden och hans kliniska praktik.
Clarence Crafoord, psykoanalytiker

124
DU-projektet, Sektionen för Personskadeprevention, Karolinska Institutet
Korttids gruppsykoterapi – en behandling i tiden
Erfarenheter av kognitivt och psykodynamiskt arbetssätt vid behandling av utmattningssyndrom/depression kommer att diskuteras. För den kognitiva behandlingen har en speciell utmaning varit att anpassa metoden till gruppformatet. Att formulera individuella fokus för patienterna och att utveckla en mer aktiv terapeutroll har varit utmaningen i den psykodynamiska behandlingen. Behandlingsmetoderna är utvecklade inom ramen för ett forskningsprojekt. Jörgen Herlofson, leg läkare, leg psykoterapeut Annika Lindgren, leg psykolog, doktorand
Christer Sandahl, docent i klinisk psykologi

125
Ericastiftelsen
En stor och en liten är borta. Kristerapi med en tvåårig pojke
Victor mister sin mamma och lillebror i en bilolycka. Han frågar inte var de är. Han är istället ovanligt "glad" och solig och försöker locka alla till skratt. Han är ett barn i djup kris. Victor går 15 timmar i kristerapi. Åhörarna bjuds in i terapirummet för att följa det terapeutiska arbetet. I ord och bild skildras hur pojken genom leken varsamt följs och förs genom sin sorg av psykologen. Leken blir läkande och terapin blir en första länk in i en ny framtid. Det är en hoppfull beskrivning av ett litet barns inre styrka.
Elisabeth Cleve, leg psykolog, leg psykoterapeut

126
Förbundet S:t Lukas
EMDR (eye-movement desensitization and reprocessing)*
En psykoterapeutisk metod med många möjligheter. Presentation av grundtankarna och några användningsområden.
Raili Hultstrand, leg psykolog, leg psykoterapeut

127
Nordic Mental Corporation Sverige – NMC
NMC-personalvård dygnet runt
NMC erbjuder en ny form för personalstöd för arbetsplatser i Sverige inom det psykiska och psykosociala området både på arbetet och privat (EAP-Employ assistans program). NMC har service dygnet runt och hjälper till med problem som psykosociala, psykiska, psykologiska, juridiska, ekonomiska, sociala, missbruk, akuta kriser etc. NMC har 250 000 anställda anslutna till sig.
Claes Hjörne, VD

128
Psykoterapiinstitutet – PI
Livet som psykoterapi: YOUTH – tillfälle två
Svårigheter som unga vuxna, 18–25 år, möter och hur detta förändras över tid av själva livet. Vid första intervjun framkom påfrestningar i relationer och kring livets olika val. Män och kvinnor berättar om i stort sett samma påfrestningar, till skillnad mot sättet att hantera motgångar där könsskillnader finns. Gemensamt för könen är att problemavlägsnande förhållningssätt används, för kvinnorna mental flykt och för männen flykt i handling. Detta förstås som ålderstypiska sätt att handskas med en av livets kognitiva och emotionella utvecklingspunkter, det psykiska arbetet med att bli vuxen. Förändringar vid andra intervjun presenteras och diskuteras.
Gunnel Jacobsson, leg psykolog, psykoanalytiker, doktorand

129
Psykoterapiinstitutet – PI
Psykoanalys "inifrån": patientens och analytikerns bild av förändringsprocessen*
I ett pågående projekt undersöks ett antal psykoanalyser som bedrivs på Psykoterapiinstitutet i Stockholm. Med denna presentation vill vi lyfta fram hur en patient i psykoanalys kan uppleva sin analys "inifrån". och själv beskriva vad som varit till hjälp och vad som varit hindrande. Detta jämför vi med analytikernas perspektiv.
Antonio Bertolo, psykoanalytiker
Sonja Härdelin, psykoanalytiker
Eli Högberg, psykoanalytiker
Pirjo Lantz, psykoanalytiker
Lise-Lotte Müller Boberg, psykoanalytiker
Andrzej Werbart, psykoanalytiker

130
Psykoterapiinstitutet – PI
Psykoanalytisk-psykodynamisk handledning i andra kulturer, speciellt skolan
Föredraget berör, belyser och diskuterar: Kulturer och kulturskillnader fr a gällande organisationer och olika inriktningar inom vård och omsorg. Skillnader mellan den psykoanalytiska och den pedagogiska kulturen. Likheter och skillnader mellan handledning och konsultation. Handledarens ansvar ur olika aspekter. Teamhandledning. Möjligheter och risker med psykodynamisk handledning i skolan.
Sigmund Soback, leg läkare, leg psykoterapeut

131
PsykoterapiStiftelsen
Psykisk ohälsa och narkotikamissbruk
Inom missbruksvården talas sedan länge om "dubbeldiagnoser". Vad avses med dessa och vad har de för betydelse när man bedömer behov av psykoterapi? Ulla Bertling redovisar resultat från egen forskning på psykologiska aspekter på narkotikamissbruk, graden av psykopatologi, vårdutnyttjande, missbruk, drogpreferenser och könsskillnader. Slutsatser från tidigare behandlingsforskning diskuteras.
Ulla Bertling, fil dr, leg psykoterapeut

132
Psykoterapisällskapet och Beroendecentrum, SLL
Personlighetsstörda och grupp – effektivt ekonomiskt, stimulerande och skonsamt för terapeuten
Psykiatrin pressas allt hårdare av allt fler patienter med personlighetsstörningar. Patienterna får inte den hjälp de behöver och personalen slits ned. Gruppanalytisk psykoterapi för denna patientkategori har visat sig vara en framgångsrik behandling av patienterna. Den sliter betydligt mindre på terapeuterna och är mycket kostnadseffektiv.
Eva Skarbrand, leg psykoterapeut

133
Riksförbundet för Social och Mental hälsa – RSMH
Att förstå och hantera röster
Ett nytt sätt att förstå röster (10 min) – Alain Topor, leg psykolog, fil dr 
Att hantera röster i psykiatrin (20 min) – Solveig Beale, leg psykolog
Att hantera röster i psykoterapi (20 min) – Siv Wettweberg, leg psykoterapeut
Att hantera röster i självhjälpsgrupp (20 min) – Ami Rohnitz, Rösträtt (RSMH:s nätverk för rösthörare)
Frågor och reflektioner (5 min)

134
Roslagens Elevhem AB
Att ta emot, möta och hjälpa traumatiserade ungdomar som "ingen vill ha"
Roslagens Elevhem är ett behandlingshem för allvarligt störda ungdomar från 12 år. De uppvisar ett kraftfullt destruktivt agerande som skrämmer omgivningen, ofta sexuellt och våldsamt. Behandlingen vilar på en psykodynamisk, objektrelationsteoretisk grundsyn. Symptomet ses som ett språk. Ambitionen är att inte ge upp och låta ungdomarna straffa ut sig och därmed möjliggörs en positiv personlighetsutveckling. Behandlingen består av processorienterad miljöterapi, individualpsykoterapi, kompletterande kognitivbeteendeterapeutiska tekniker, föräldraarbete samt en integrerad pedagogisk verksamhet.
Christine Román, leg psykolog, leg psykoterapeut, vårdchef

135
Spektrum, Jakobsberg – Karolinska psykiatriska öppenvård*
Musiken öppnar nya vägar - om kliniska tillämpningar av GIM (Guided Imagery and Music)**
GIM är en metod där det psykologiska landskapet öppnas genom lyssnande på klassisk musik i ett avslappnat tillstånd. Musiken stimulerar den spontana kreativitet som skapar förtätade symboliska inre "bilder", som integrerar dissocierade minnen och visar på alternativa lösningar i låsta relationer. Tre kliniska tillämpningar av GIM presenteras. Katarina Mårtensson-Blom berättar om GIM som psykoterapihandledning, Annbritt Kronlund om GIM som metod att bearbeta traumatiska förlossningar under ny graviditet och Dag Körlin om GIM i grupp för bearbetning av övergrepp och förluster.
Dag Körlin, leg psykoterapeut, aukt GIM-terapeut, aukt GIM-lärare
Katarina Mårtensson-Blom, leg psykoterapeut, aukt GIM-terapeut
Annbritt Kronlund, leg psykoterapeut

136
Svenska Föreningen för Klinisk Hypnos – SFKH
Hypnos vid stress och utmattning
Seminariet ger inblick i hur hypnosövningar kan bidra till minskad belastning på kropp och själ i akuta stressituationer. Deltagare kan också genom övningar få ökad förståelse för hur stresskänsligheten en gång uppstod. Vi belyser med exempel från vårt kliniska arbete hur man med hypnos kan undvika utbrändhet, sätta rimliga gränser och bli mer självhävdande. Hypnos och självhypnos kan underlätta bl a för unga vuxna att hantera svåra situationer i arbetsliv och privatliv.
Ingrid Arenäs, leg psykoterapeut, cert. hypnosterapeut
Gunilla Lundmark, leg psytkoterapeut, cert. hypnosterapeut

137
Svenska föreningen för Kroppsorienterad psykoterapi
Kroppens roll i verbala terapier
Vissa centrala aspekter av kroppsorienterad psykoterapi presenteras och dess användning och möjliga integrering i verbala terapiformer beskrivs och diskuteras.
Björn Wrangsjö, leg läkare, psykoanalytiker, docent

138
Sveriges auktoriserade gestaltterapeuter – SAG
Individuell chefhandledning på gestaltterapeutisk grund
En presentation av en effektstudie på individuell chefshandledning samt hur modellen idag används som en del i chefutveckling. Föreläsaren har lång erfarenhet av att använda gestaltterapi som ett verktyg vid personalvård och chefsstöd.
Kirsi Glumoff, gestaltterapeut

 Upp

Torsdag den 13 maj
kl 13.30–14.45

141
Barn- och ungdomspsykiatrin, Stockholms läns landsting – BUP
Korttidsgrupper med föräldrar i den inledande BUP-kontakten
Föräldrar som söker BUP för olika svårigheter hos sina barn och uttalar bekymmer i sin föräldraroll kommer till gruppen efter en inledande intervju. Arbetet vilar på psykodynamisk, gruppanalytisk grund och samtalet är fritt inom givna ramar. Efter avslutad grupp framstår problemen tydligare och/eller har minskat. En del familjer fortsätter kontakten inom BUP medan det för andra varit en tillräcklig insats.
Marjatta Eladhari, socionom, leg psykoterapeut, gruppanalytiker
Barbro Falck, socionom, leg psykoterapeut, gruppanalytiker

142
Beteendeterapeutiska föreningen – BTF
Kognitiv beteendeterapi för barn med specifik fobi och social fobi
Föreläsarna är verksamma på enheten för ångestforskning. Där pågår för närvarande två forskningsprojekt. Man studerar kognitiv beteendeterapeutisk behandling för barn med specifik fobi och social fobi. Här presenteras vad diagnoserna innebär och hur problemen tar sig uttryck hos barn och ungdomar. Även differentialdiagnostiska frågeställningar berörs. Detta följs av en beskrivning av behandling med kognitiv beteendeterapi: individualterapi för de båda diagnoserna samt färdighetsträning i grupp för barn och ungdomar med social fobi. Rio Söderlund, leg psykolog
Lotta Sjöström, leg psykolog
Liv Svirsky, leg psykolog

143
Bokförlaget Mareld
Patientens separation från terapeuten – 25 patienters erfarenheter
Föredraget bygger på ett forskningsprojekt som redovisas i boken Den blomstertid nu kommer. Ämnet "separation efter avslutad terapi" är ett "tyst forskningsfält" inom svensk och internationell forskning. Boken lyfter fram ny tidigare outforskad kunskap. Både kort- och långtidsterapipatienter deltar i studien och visar terapiseparation ur ett patientperspektiv. Separationsprocessen har klara samband med hur kontakten mellan terapeut och patient varit och om patienten upplevt sig fått hjälp. Terapirelationens kvalitet formar alltså terapiseparationen.
Maj-Britt Larsson Holmkvist, leg psykolog, leg psykoterapeut

144
Bokförlaget Natur och Kultur
Lär känna psykopaten
Vem är egentligen psykopaten och hur kan man skydda sig mot denna person? Är psykopaten den perfekta charmören eller chefen som går över lik för att uppnå sina mål? Och varför är så många psykopater upprepat kriminella? Görel Kristina Näslund, leg psykolog och med dr med utgångspunkt från sin nyutkomna bok Lär känna psykopaten. Boken bygger bl a på intervjuer med män med psykopatiska drag och deras anhöriga.
Görel Kristina Näslund, leg psykolog, med dr

145
Ericastiftelsen
Ericastiftelsen och dess pionjärer. En tillbakablick
Här skissas bakgrunden till barnpsykoterapin i Sverige och framväxten av Ericastiftelsen. Fokus i föredraget ligger på perioden 1934 till 1971. I denna historiska rekonstruktion uppmärksammas Ericastiftelsens pionjärer: läkarna och psykoanalytikerna Gunnar Nycander och Gösta Harding. I synnerhet fokuseras deras sätt att förstå barnet och frågan om sexualiteten. Vad innebar den nya synen på barnet och sexualiteten? Vidare problematiseras hur pionjärerna förhöll sig till det kliniska respektive det teoretiska arbetet. I förlängningen av ovanstående frågor uppmärksammas även psykoterapins strävan efter erkännande.
Per Magnus Johansson, psykoanalytiker, docent

146
Psykoterapiinstitutet – PI
Vilken terapeut är jag för min patient? Hur erfarna terapeuter ser på sig själva
I projektet "Unga vuxna i psykoterapi" (YAPP), som bedrivs på Psykoterapiinstitutet, genomförs bl a objektrelationsintervjuer. I samband med avslutning av psykoterapi ombeds terapeuterna att beskriva sig själva som just den aktuella patientens terapeut (och patienterna att beskriva sina terapeuter). Olika prototypiska självbeskrivningar av terapeuter relateras till patienternas berättelser om hjälpsamma och hindrande egenskaper hos deras terapeuter.
Andrzej Werbart, psykoanalytiker, fil dr, docent

147
PsykoterapiStiftelsen
Behandling av alkoholberoende
1. Kognitiv beteendeterapi (KBT) och psykodynamisk terapi vid behandling av alkoholberoende
Alkoholberoende är ett bio-psyko-socialt syndrom som förekommer i olika svårighetsgrader. Som behandlare möter vi patienterna i olika faser av beroendeutvecklingen och i olika faser av tillfrisknande. Ingen patient är helt lik den andre. Det borde vara självklart att behandlingsinsatserna skall anpassas till varje individs förutsättningar och behov. Forskningen visar att KBT och psykodynamisk terapi, liksom familjeterapi och gruppterapi behövs i behandling av alkoholberoende som nödvändiga komplement till medicinska och sociala insatser.
Christer Sandahl, docent i klinisk psykologi
2. Gruppsykoterapi för missbrukare
Under en tioårsperiod har över 200 patienter med missbruksproblematik, de flesta med personlighetsstörning, gått i gruppanalytiskt inriktad psykoterapi vid Psykoterapienheten, Beroendecentrum, Stockholm. Resultat från 18 månaders uppföljning av 100 patrienter antyder att behandlingen varit till god hjälp, särskilt för kvinnliga patienter. Att bedriva gruppsykoterapi med denna patientgrupp ställer särskilda krav på patientförberedelse, terapeutens tydlighet och tolerans för utagerande. Samtidigt innebär behandling i grupp en mindre påpfrestning jämfört med individualbehandling och i längden en mindre risk för att terapeuten skall bli utbränd.
Monica Busch, leg psykolog
Eva Skarbrand, leg psykoterapeut

148
Riksförbundet för Social och Mental Hälsa – RSMH
Hänger ett gott bemötande ihop med brukarinflytande? Kan jag bli bättre på bemötande? Vilken roll spelar personalen för brukarinflytandet? Hur kan man utbilda personal i bemötande och empowerment? RSMH erbjuder en utbildning där experterna, som kan berätta hur de själva vill bli bemötta och hur bemötandet hänger ihop med eget inflytande, är lärare. Här ges professionen en chans att lära av brukare och seminariet ger ett smakprov på RSMH:s utbildning.
Catrin Fryklund, projekt- och utbildningsledare
Gunilla Röding, projekt- och utbildningsledare

149
Riksföreningen PsykoterapiCentrum i Stockholms län
Varför psykoterapeut som extern konsult på arbetsplatsen?
1. Ett samtal mellan personalkonsulent och psykoterapeut/konsult Beskrivning av ett samarbete. När behövs den psykoterapeutiska kunskapen? För och nackdelar med en extern konsult. Hur och när kan personalkonsulenten hänvisa till psykoterapeuten? En konkret beskrivning av en anställd som kommer till psykoterapeuten. Problembeskrivning, arbetsmetod, sekretess och reflektioner.
Birgitta Ahl, personalkonsulent på UD samtalar med 
Marianne Lindell-Fjaestad, leg psykoterapeut och företagskonsult

149 forts
2. Skitsnack på arbetsplatsen
Vad är det uttryck för egentligen? Är det skadligt eller nyttigt, eller bör det rent av ignoreras? Är det att betrakta som oskick hos personalen? Ska man behöva hantera sådant, eller ska man med styrning av sina värderingsinstrument utrota det? Det finns en hel del att reflektera över när det gäller "skitsnack" på arbetsplatsen.
Marika Lindbom-Jakobsson, leg psykolog, leg psykoterapeut, organisationskonsult

150
Sektionen för psykoterapi, Karolinska Institutet
Karaktär, symtom och psykoterapi: Kan man forska på det?
Del I (Del II, kl 15.30)
Det behövs forskning inom psykoterapiområdet för att bättre kunna förstå vad som hjälper vem. Men hur ska forskningen utformas för att göra rättvisa åt det dynamiska förloppet i en psykoterapi och hur ska de resultat som uppnås i en terapi kunna bedömas? Vi kommer på dessa två föreläsningar att redovisa en del av den forskning som bedrivs på Sektionen för psykoterapi vid Karolinska Institutet.
Robert Weinryb, docent
Annika Lindgren, leg psykolog, doktorand
Kristina Norén, leg psykolog, doktorand
Bo Vinnars, leg psykolog, doktorand
Alexander Wilczek, psykoanalytiker, med dr

151
Sofiaängens behandlingsenhet
– Vilken djävla grupp! ... Men när börjar den?
Samtalsgruppen som terapeutiskt instrument inom ramen för en integrerad behandlingsmodell för tonåringar med psykiska problem Sofiaängen erbjuder psykoterapeutisk dagbehandling för ungdomar mellan 14–20 år med psykiska och sociala problem, där polikliniska insatser visat sig otillräckliga. Vår grundidé är en långt gående integration av miljö-, individual-, grupp och familjeterapi. Inom en psykodynamisk grundsyn integreras såväl kognitiva som systemteoretiskt orienterade metoder.
Monika Ek, dramapedagog, psykoterapeutstuderande
Mario Morrone, leg psykoterapeut

152
Stockholms Hypnos- och Psykoterapimottagning – SHOP
Avslappningsövningar
Grupp om 10 pers/45 min
Kerstin Scott-Eriksson, Christina Lillieroth, Edward Aldheimer, Britt-Marie Treutiger, Berit Larssen, Eva Ernefors, leg psykoterapeuter

153
Stockholms Institut för Psykodrama, sociometri och gruppsykoterapi
Psykodramaintroduktion
Du kan utforska din inre värld i den takt du själv vill. Genom att lyfta ut den och tillsammans med andra gestalta den i rummet får du ökat självförtroende att leva det liv du vill. I workshopen kan du pröva psykodrama som metod att upptäcka och möta dig själv i relation till andra. I rollbyten får du möjlighet att se dig själv genom andras ögon och erhålla nya perspektiv. Gruppen kan komma att bekräfta sidor av dig som skulle behöva lyftas fram och utvecklas.
Kate Bradshaw Tauvon, leg psykoterapeut

154
Svenska föreningen för kognitiv psykoterapi
Kognitiv gruppterapi som rehabilitering vid utmattningssyndrom/-depression
Stressrelaterad psykisk ohälsa har ökat markant på senare år. Evidensbaserad behandling saknas ännu. I ett forskningsprojekt vid Karolinska Institutet har en manual för kognitiv gruppterapi tagits fram och testats i en randomiserad, kontrollerad studie. Ytterligare studier pågår. Ett viktigt tema i behandlingsarbetet är balansen mellan processaspekter och pedagogisk färdighetsträning. Erfarenheter från utbildning av vårdpersonal i företagshälsovård och allmänmedicinsk vård diskuteras. Kan vårdpersonal utan tidigare psykoterapeutisk utbildning utbildas till gruppledare på begränsad tid?
Jörgen Herlofson, leg läkare, leg psykoterapeut

155
Svenska föreningen för kognitiv psykoterapi
Ångestspöket som förvandlades till en stark tiger*
Om hur bildterapi och kognitiv psykoterapi kan integreras. Den kreativa processen som ett hjälpmedel att nå djupare kännedom om hur omedvetna föreställningar påverkar vårt känsloliv och våra handlingar. Hur den kognitiva förståelsemodellen med individuella sårbarhetsmodellen, scheman, grundantaganden, negativa tankar och konstruerandet av alternativa tankar kan utgöra en ram även för terapin. Fallbeskrivning. En 18-årig flickas väg från ångest till frihet i förhållande till sitt öde. Bilder kommer att visas.
Ann-Sophie Ekströmer, leg arbetsterapeut, dipl bildterapeut, leg psykoterapeut

156
Svenska psykoanalytiska föreningen – Spaf
Psykoterapin i klyftan mellan de två kulturerna
Det finns en traditionell strid om vad som är "vetenskap". Naturvetenskapens honnörsord är förklaring, objektivitet och undersökarens neutralitet. Inom humanvetenskaperna värderas förståelse, tolkning och helhetssyn. Mellan dem står vi och talar – vetenskapligt? om upplevande, intersubjektivitet, konstruktion och motöverföring. Men nu har naturvetarna upptäckt 1) det omedvetnas existens 2) känslornas betydelse 3) minnets rekonstruerande karaktär och 4) att generna påverkas av erfarenheter. "Nature" kan inte klart skiljas från "nurture". Klyftan har blivit en frodig dal. Människan måste både förklaras och förstås.
Magnus Kihlbom, med lic, psykoanalytiker

157
Svenska psykoanalytiska sällskapet
"Jag själv ett hus av ljus" Del I (Del II kl 15.30)
En psykoanalytikers reflektion efter mötet med 10 kvinnliga poeter genom Åsa Beckmans bok Jag själv ett hus av ljus.
Christer Sjödin, leg läkare, psykoanalytiker
Irene Matthis, med dr, psykoanalytiker
Åsa Beckman, författare
Ingrid Ursing, gynekolog

158
Visavi AB
Employee Assistent Programme – Vad är det?
Helena Ritzler, (kundansvarig på Visavi AB) och personaldirektör Boy Svedberg (Kriminalvårdsverket i Sverige) berättar om EAP (Employee Assistance Programme). Vi berättar om Personalstödsprogrammets förvaltande grundidé, ger en historisk tillbakablick över EAP samt framväxten i Europa och i Norden. Boy Svedberg delar med sig av kriminalvårdens egna erfarenheter av att vara anslutna till EAP.
Helena Ritzler, kundansvarig på Visavi AB
Boy Svedberg, personaldirektör, Kriminalvårdsverket

159
Cogmed AB
Arbetsminnesträning för barn med allvarliga koncentrationssvårigheter
Se information under seminarium 345.

 Upp

Torsdag den 13 maj
kl 15.30–16.45

161
Barn- och ungdomspsykiatrin, Stockholms läns landsting – BUP
Kan man fortsätta leka även när man bråkat?
Seminariet beskriver ett metodutvecklingsprojekt där man haft aggressivt agerande lågstadiepojkar i gruppterapi. Med utgångspunkt bl a i etologisk forskning använde gruppterapeuterna ett förhållningssätt som gick ut på att stimulera samspel och kommunikation. Målsättningen var att ge barnen erfarenheter av samlek och därmed tillfällen att utveckla försoningsbeteenden. Seminariet beskriver arbetet i barngruppen, terapeuternas förhållningssätt och den gruppsykoterapeutiska metodiken.
Ulla Forsbeck Olsson, leg psykolog
Dick Westlund, leg psykolog, leg psykoterapeut

162
Bokförlaget Natur och Kultur
Klinisk barnpsykologi*
Den psykiska utvecklingen hos barn tar sig olika vägar beroende på ett ständigt pågående samspel mellan barnets medfödda egenskaper och den omgivande miljöns sätt att svara på barnets behov och personliga uttryckssätt. Utifrån frågeställningar som varför barn blir rädda, ängsliga eller arga beskriver Kjerstin Almqvist vad det är som gör att vissa barn kan behöva professionell hjälp för att utvecklas i rätt riktning och ger exempel på de viktigaste barnpsykiatriska diagnoserna och hur de kan behandlas.
Kjerstin Almqvist, leg psykolog, fil dr

163
Ericastiftelsen
Att förhålla sig till och integrera ny teori och nya behandlingsmetoder
Vad händer med förmågan till samarbete och utveckling, när man som anställd på en behandlingsinstitution eller som student ska ta ställning till nya sätt att tänka? Det kan gälla att bedriva forskning eller att pröva en alternativ behandlingsform. Nya arbetsuppgifter eller nya teoretiska utgångspunkter innebär ett möte med en kultur som har andra erfarenheter och värderingar än de man är van vid. Att kunna integrera delvis motsägelsefulla fenomen förutsätter ett härbärgerande klimat och en god organisatorisk struktur.
Siv Boalt Boëthius, psykoanalytiker, professor

164
Förbundet S:t Lukas
Att acceptera att man accepteras trots att man är oacceptabel
I den psykoterapeutiska behandlingsprocessen är i många fall de metaforer, tankesystem och ekvationer, som utgör terapeutens inre värld avgörande för behandlingens resultat. Seminariet vill visa hur användbar Paul Tillich gamla sats "Att acceptera att man accepteras trots att man är oacceptabel" är i psykoterapier med människor vars självbild är fylld med övertygelsen om och känslor av värdelöshet, skam och skuld. Fokus riktas främst mot psykoterapi med människor med en kombination av värdelöshetsövertygelse och dömda för svåra brott.
Mats Lejmyr, leg psykoterapeut

165
MBB consulting
Hur kan vi som terapeuter och psykologer bidra till bättre arbetsplatser
Vårt arbete med organisationer handlar ofta om att undersöka omedvetna skeenden som i sig blockerar utvecklingen av företaget. Genom att tillsammans med anställda förstå och arbeta med "undertråden" kan man undanröja hinder som ligger i vägen för arbete och kreativitet samt att upptäcka, ta tillvara och utveckla sådant som bidrar till växt. Vi utgår gärna från ett organisatoriskt perspektiv vilket kan uppfattas som det omvända i psykologiska sammanhang. Det är inte bara känslor som skapas inifrån den enskilda människan utan systemet i sig som påverkar människans känslor i och för organisationen.
Marika Brandt Brune, leg psykolog, leg psykoterapeut
Liv Hök, leg psykolog, leg psykoterapeut
Lars Gustavsson, leg psykolog, reservofficer
Hadi Rahimi Danesh, leg psykoterapeut, beteendevetare

166
Motkraft AB
Motiverande utredning – en viktig hjälp i arbete med människor som behöver/tvingas till förändring
Beskrivning av innehåll och process i vår Motiverande Utredning som används vid missbruksproblem, utmattningsdepression eller andra arbetsrelaterade problem.
Kicki Andersson Herlitz, leg psykolog

167
Psykoterapienheten – PTE, SPO, Psykiatrin Södra
Gruppsykoterapi med unga vuxna som vuxit upp med en psykiskt sjuk förälder – sett ur terapeuters och utvärderares perspektiv
Sedan 1999 har vi genomfört fyra 1-åriga psykoterapigrupper för unga vuxna som vuxit upp med en psykiskt sjuk förälder. Vi har antagit att dessa unga i perioden för vuxenblivandet har extra svårt med individuation/separation och att de därför skulle ha god nytta av just tidsbegränsad gruppsykoterapi. En uppföljningsstudie har utförts med hjälp av CHAP-intervjuer. Intervjuerna har visat förändringar hos flertalet patienter i de skattade variablerna. De flesta har beskrivit ett avgörande värde i att dela sina svåra erfarenheter och hur detta möjliggjort kontakt med egna känslor.
Ulla-Britt Bodlund, leg psykoterapeut
Elisabeth Stam, leg psykoterapeut
Christina Olmås Ahlin, leg psykoterapeut
Bengt Lauthers, leg psykoterapeut

168
Psykoterapimottagningen för vuxna med funktionshinder
Varför är livet så orättvist?
Avund i psykoterapier med personer med utvecklingsstörning Uttryck för avund hos dessa patienter beskrivs utifrån resultaten i en kvalitativ studie (psykoterapeutexamensuppsats). Undersökningen visar bl a att personer med utvecklingsstörning tycks ge uttryck för både en avund, som är knuten till deras handikapp och en avund som mer tycks vara kopplad till känslomässig utvecklingsnivå. Smärtan i den specifika olikhet som ett begåvningshandikapp utgör, tycks dock medföra att det blir svårt för både patienter och terapeuter att samtidigt se det normala och det handikappade.
Lena Fager, leg psykolog, leg psykoterapeut

169
PsykoterapiStiftelsen
Interaktiv forskning ur ett könsperspektiv
Vi presenterar interaktiv forskning som den har använts inom ett forsknings- och utvecklingsprojekt, Kön och Arbete, vid Arbetslivsinstitutet i Stockholm. Några teman som tas upp är kopplingen mellan teori och praktik, forskarrollen, deltagande och kunskapsutveckling i nära samarbete med praktiker, forskning som handling/förändring. Två utvecklingsprojekt från det regionala projektet Kön och arbete presenteras i syfte att belysa hur interaktiv forskning använts som ett verkningsfullt medel i olika organisationer för att öka jämställdhet respektive minska arbetsmiljörelaterad ohälsa och t ex genom dialogkonferenser få i gång ett utvecklingsarbete.
Inga-Britt Drejhammar, leg psykolog, leg psykoterapeut, fil dr
Birgit Pingel, leg psykolog, fil dr

170
PsykoterapiStiftelsen
Psykoterapi och missbruk
1. Manualbaserad Kognitiv beteendeterapi för alkoholproblem
Sedan drygt 20 år har människor med alkoholproblem kunnat hjälpas med ganska korta behandlingar. Behandlingen syftar till att ge klienter insikt om risksituationer, oförnuftiga beslut och tankar. Tyngdpunkten ligger dock på att ge färdigheter i att hantera sug att dricka, att kunna tacka nej, att hantera negativa tankar, att lösa problem och att hantera en nödsituation. Manualen presenteras bl a med en demonstration av hur nya färdigheter kan övas.
Lars Forsberg, med dr, leg psykoterapeut

2. Kognitiv psykoterapi – en framkomlig väg?
Hur kan man, med den kognitiva psykoterapin som grund, förstå patientens problem och lägga upp en behandlingsplan i det dagliga arbetet på en beroendemottagning? Några erfarenheter förmedlade ur en handledares perspektiv.
Ulrika Törnell, leg sjuksköterska, leg psykoterapeut

3. Puman – den smygande faran
Ett dynamiskt och systemteoretiskt perspektiv i behandling av unga vuxna i riskzonen för att utveckla ett alkohol- eller narkotikaberoende.
Eva-Märtha Kaddik, fil kand, leg psykoterapeut
Helena Örn, socionom, leg psykoterapeut

171
Riksförbundet för Social och Mental Hälsa – RSMH
Våld och övergrepp – psykisk ohälsa
Hur vanligt är det att kvinnor som är psykiskt sjuka har varit med om våld och övergrepp? Hur påverkas självbilden av olika typer av våld och övergrepp? Vilken hjälp har erbjudits inom vården och samhället? Hur ska hjälpen utformas? RSMH redovisar en enkätundersökning om våld och övergrepp på kvinnor som är gjord i Skåne. Vi berättar också om en försöksverksamhet som bedrivits på Kriscentrum för kvinnor i Lund. Kvinnors berättelser utifrån egna erfarenheter. Presentation av idéer om hur man kan bemöta kvinnorna när de kommer till den psykiatriska vården.
Wiveca Holst, projektledare

172
Riksföreningen PsykoterapiCentrum i Stockholms län
Förändring berör inre och yttre relationer
Allians Kompetens stödjer individer och grupper i att identifiera behov, styrkor och utbvecklingsområden i relation till nya krav. Förändring tar tid, kräver mod och förutsätter ett tryggt ledarskap som involverar medarbetarna. Vi måste våga ompröva gamla trygghetszoner och lära oss att leva med värderingsskillnader. Om verksamheten ska kunna öka sin dynamiska effektivitet måste den ta sig an utvecklingen av sin förändrings- och lärförmåga. Kunskap och kompetens är viktigt men inte tillräckligt. Utan personlig mognad, inlevelseförmåga och ansvarstagande blir det svårt att klara vår framtid med bibehållen hälsa.
Ingegerd Nyberg, leg psykolog
Rocky Raber, leg psykolog

173
Runa Gustavsson
Rolfing och psykoterapi
En föreläsning om kroppsterapimetoden rolfing och hur den kan verka i en psykoterapeutisk process. Reflektioner kring hur kroppsmedvetenhet kan påverka psyket och hur erfarenheter i vår kropp kan påverkas av våra föreställningar och vår existens.
Runa Gustavsson, leg psykolog, leg psykoterapeut, cert rolfer

174
Sektionen för psykoterapi, Karolinska Institutet
Karaktär, symtom och psykoterapi: Kan man forska på det? Del II (Del I, kl 13.30–14.15) Det behövs forskning inom psykoterapiområdet för att bättre förstå vad som hjälper vem. Men hur ska forskningen utformas för att göra rättvisa åt det dynamiska förloppet i en psykoterapi och hur ska de resultat som uppnås i en terapi kunna bedömas? Vi kommer på dessa två föreläsningar att redovisa en del av den forskning som bedrivs på Sektionen för psykoterapi vid Karolinska Institutet.
Robert Weinryb, docent
Annika Lindgren, leg psykolog, doktorand
Kristina Norén, leg psykolog, doktorand
Bo Vinnars, leg psykolog, doktorand
Alexander Wilczek, psykoanalytiker, med dr

175
Svenska C G Jung Stiftelsen
Psykets dynamik och struktur enligt C G Jung
Jungs modell av det mänskliga psyket - Anima och Animus, Skuggan, Persona, Jaget och Självet är de bilder som C G Jung använde i sitt utforskande av själens outgrundliga mysterier. Dessa bilder är arketyper och arbetshypoteser som, menade han, fyller livsviktiga anpassningsfunktioner i det mognande psyket. " I sista hand är varje individuellt liv detsamma som artens eviga liv" sammanfattade Jung sin psykologi. Människan är mer än summan av sina barndomsupplevelser och individens liv skall inte bara ses mot bakgrunden av hans kultur.
Märit Andersson Naef, leg psykoterapeut, jungiansk analytiker
Ulla Olin Stridh, leg psykoterapeut, jungiansk analytiker

176
Svenska Nätverket för Existentiell Terapi – SNET
Institutionen för Beteendevetenskap, Linköpings universitet
"Fånga livet" – den existentiella terapin som alternativ
Vad är det som är speciellt med existentiell terapi och varför kan detta vara ett alternativ om man inte kommit så långt med andra terapiformer? Här beskrivs den existentiella terapins särart som grundad i ontologiska imperativ, en icke-ratiocentrisk världsbild och i en 'tragisk' människosyn.
Dan Stiwne, leg psykoterapeut, docent

177
Svenska psykoanalytiska sällskapet
"Jag själv ett hus av ljus" Del II (Del I, kl 13.30)
En psykoanalytikers reflektion efter mötet med 10 kvinnliga poeter genom Åsa Beckmans bok Jag själv ett hus av ljus. Christer Sjödin, leg läkare, psykoanalytiker Irene Matthis, med dr, psykoanalytiker
Åsa Beckman, författare
Ingrid Ursing, gynekolog

178
Svenska psykoanalytiska sällskapet
Mentalisering/Reflekterande funktion
Vad menar vi när säger att en människa är reflekterande? Jag vill härmed presentera Peter Fonagys och Mary Targets forskning i ämnet. De vågar påstå att den reflekterande funktionen hjälper en människa att nå djupare erfarenhet med andra och ytterst erfara livet som mer meningsfullt. Ordet funktion syftar på det faktum att denna förmåga är något som sker med ryggmärgen, det är något vi lärt oss så tidigt att vi tar det för självklart. Den styr de där subtila sociala reglerna för samarbete man blir varse först när de bryts.
Anna Krantz, leg psykoterapeut, psykoanalytiker

 Upp

Fredag den 14 maj
kl 9.00–10.15

201
Barn- och ungdomspsykiatrin, Stockholms läns landsting – BUP
Samspel – är det något som man bara gör eller kan man göra något åt det?
Beskrivning av en utbildning med samspel i fokus och vad detta inneburit för erfarna behandlare. 
1. Vilka moment ingår i ett fungerande samspel?
2. Vad brister i ett icke-fungerande samspel?
3. Hur underlätta en utvecklingsbefrämjande kommunikation?
4. Hur komma till tals om svårigheterna att nå varandra, terapeut, familj och barn och hur hitta möjligheterna?
5. Hur få in samspelsperspektivet i en psykoteapeutisk behandling?
Kay Karlsson, leg psykolog, leg psykoterapeut tillsammans med kursdeltagare

202
Beroendecentrum, Stockholms läns landsting
KBT-behandling i grupp mot spelberoende
Beroendecentrum i Stockholm startade i december 2003 tre manualbaserade behandlingsprogram med olika inriktning mot spelberoende. De ingår i en nationell studie av effekter av behandling mot spelberoende som utgår från Folkhälsoinstitutet. Behandlingsinnehåll och behandlingserfarenheter beskrivs och en kort orientering ges om spelberoende som diagnos.
Liria Ortiz, leg psykolog
och terapeuter från KBT-teamen i Göteborg, Malmö och Stockholm

203
Beteendeterapeutiska föreningen – BTF
KBT vid behandling av ångestsyndrom
Av ångeststörningar finns flera olika slag: fobier, paniksyndrom, tvångssyndrom, generaliserat ångestsyndrom och post-traumatiskt stressyndrom. Inom samtliga dessa områden finns det utvecklade behandlingsmetoder inom KBT och en imponerande mängd forskning. Föreläsningen kommer att ta upp hur man arbetar med KBT vid ångestproblematik samt beskriva det aktuella forskningsläget på området.
Lars-Göran Öst, professor, leg psykoterapeut

204
Ericastiftelsen
Forskning om barnpsykoterapi vid Ericastiftelsen. En lägesrapport*
Flera studier av barnpsykoterapi genomförs vid Ericastiftelsen. En av dessa är EPOS (The Erica Process and Outcome Study), en större multicenterstudie där process och utfall studeras i "målrelaterade tidsbegränsade barnpsykoterapier med parallell föräldrakontakt". En annan studie har startats där vi även försöker fånga barnens upplevelser av att gå i terapi. Uppläggning av studierna och preliminära resultat presenteras.
Gunnar Carlberg, leg psykoterapeut, docent
Fredrik Odhammar, leg psykolog, leg psykoterapeut
Agneta Thorén, leg psykolog, fil dr

205
Föreningen EMDR Sverige
Behandling av posttraumatisk stress – en introduktion till EMDR
Kort presentation: EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) är i Sverige en relativt ny men framgångsrik behandlingsmetod för att behandla effekter av trauman och andra ångestrelaterade tillstånd. Den är internationellt erkänd som en effektiv behandlingsmetod för dessa problemområden. Bakomliggande traumateori, målgrupper, tillvägagångssätt, behandlingsresultat och aktuell forskning presenteras. Hur metoden kan integreras i en allmän psykoterapeutisk referensram kommer också att beröras.
Kerstin Bergh Johannesson, leg psykolog, leg psykoterapeut

206
Psykoterapiinstitutet – PI
Inre bilder av själv och andra, panel. Del I (Panel Del II, kl 11.00)
Sidney Blatts integrativa personlighetsmodell Sidney Blatt och hans grupp vid Yale universitet har sedan mer än 35 år arbetat med utveckling av psykodynamiska metoder för bedömning av personlighetsutveckling och av terapeutisk förändring i psykologiska strukturer. Hans integrativa personlighetsmodell bygger på antagandet att utvecklingen mot en mogen personlighetsorganisation följer två oberoende, men inbördes samordnade utvecklingslinjer för självuppfattning och relaterande. Under utvecklingsprocessen bildas allt mer komplexa kognitivt-affektiva scheman av själv och andra.
Andrzej Werbart, psykoanalytiker, fil dr, docent
Ulla Floberg, leg psykoterapeut, universitetsadjunkt
Ylva Hjälmdahl, leg psykolog, leg psykoterapeut
Sonja Härdelin, leg psykolog, psykoanalytiker
Birgitta Lundmark, leg psykoterapeut
Sonja Levander, psykoanalytiker, fil lic

207
Psykoterapiinstitutet – PI
Är det ett problem eller?
Unga vuxna i Stockholms län har via en enkät inom YOUTH-projektet på Psykoterapiinstitutet svarat hur de förhåller sig när de står inför svåra val och svårigheter i relationer. Svarsmönster samt samband mellan förhållningssätt, anknytningsstil, handlingsresurser och psykiatriska symtom kommer att presenteras.
Annika Lindgren, leg psykolog, doktorand

208
Riksföreningen EQ – för ett tryggare samhälle
Hur EQ i klassrummet kan förebygga våld, Del I (Del II, kl 11.00)
Vi behöver kunskap om våra egna äkta känslor för att använda vårt förnuft. Vi måste kunna samspela med andra människor, göra oss förstådda i sociala relationer, kunna tolka, förstå, respektera och hantera våra egna och andras känslor. Vuxna kan genom sitt förhållningssätt och med EQ-pedagogik uppbyggd utifrån EQ-trappan hjälpa barn att träna dessa kompetenser för att förebygga våld. Föreläsningen guidar er genom första steget i EQ-trappan, Självkännedom – ju mer jag vet om mig själv – desto större chans har jag att handla sakligt och förnuftigt.
Bodil Wennberg, leg psykolog, författare
Sofia Norberg, civilingenjör
Birgitta Ekmark, f d rektor

209
Stockholms Institut för psykodrama, sociometri och gruppsykoterapi
Psykodrama i kliniskt psykiatriskt arbete
Psykodrama är en gruppsykoterapimetod där deltagarnas problemställningar gestaltas i dramatisk form på en scen eller i en del av terapirummet. Vi kommer att berätta om de grupper vi har pågående i såväl offentlig som privat psykiatrisk öppenvård. Vi kommer att beröra gruppsammansättning, målsättning med terapin, när psykodrama bör avrådas, uppläggningen av en terapisession, remitteringsförfarande, en eller två terapeuter mm. En del av presentationen kommer att innehålla en erfarenhetsdel.
Sonja Nyström, skötare, leg psykoterapeut, psykodramaregissör
Eva-Karin Ström, leg läkare, leg psykoterapeut, psykodramaregissör

210
Spektrum, Jakobsberg – Karolinska psykiatriska öppenvård
Spektrum: Inre bild, konst och språk vid traumabearbetning i grupp*
Del I Presentation (Del II Workshop kl 11.00 Nr 237)
Spektrum arbetar med en integration av psykoterapeutiska metoder: GIM (symbolisering via musiklyssning), uttryckande konst, kroppskännedom, psykodynamisk samtalsgrupp och attitydgrupp (bearbetning av kognitiva och affektiva scheman). Patienterna arbetar i 5-veckors slutna grupper med fast veckoschema. Grupptrygghet och gruppsamverkan främjas av en kontinuitetsperson. Vi presenterar våra metoder och berättar med musik, bild och ord hur en patient med PTSD integrerar traumatiska minnen.
Dag Körlin, överläkare, leg psykoterapeut, aukt GIM-terapeut och GIM-lärare
Eva Barkman, leg psykolog
Johnnie Grönvall, leg sjuksköterska
Anna-Karin Johansson, leg sjuksköterska
Gabriella Rudstam, musikterapeut, uttryckande konstterapeut

211
Svenska Föreningen för Symboldrama
Den kreativa och läkande kraften i symboldrama
Föredraget kommer att beskriva symboldrama som en verksam psykoterapimetod vid behandling av stressrelaterade symtom och utmattningsdepression. Föredraget illustreras i ord och bild med exempel från patientarbete.
Helena Bering, leg psykolog, leg psykoterapeut

212
Svenska Föreningen för Familjeterapi – SFF
Små mottagningar skapar större handledningsgrupp med teknikens hjälp. Bra för personal och bra för unga patienter
Tre öppenvårdmottagningar inom psykiatrin i södra Lappland har knutits samman via videokonferens för grupphandledning i familjeterapi. Handledningen har till stor del fokuserat på unga vuxna. I seminariet redogör gruppdeltagare och handledare för verksamheten genom muntlig presentation. Vi berättar om utvärderingar och demonstrationer hur det går till. Vi tänker också svara på frågor och vill utbyta tankar om videokonferensteknik i grupphandledning. Vilka är fördelarna? Vilka är begränsningarna? Vad vinner man, resp förlorar?
Anders Fagerlund, leg psykolog, leg psykoterapeut
Åsa Hising, psykolog
Annika Genberg, leg sjuksköterska
Marita Degerman-Hörnelid, sjuksköterska
Lena Granbom, leg psykolog
Margareta K Lindgren, socionom

213
Svenska psykoanalytiska föreningen – Spaf
Det är aldrig för tidigt – psykoanalytiskt arbete med spädbarn och föräldrar
Vi är en grupp psykoanalytiker som bedriver behandling av spädbarn och föräldrar. Metodutvecklingsarbetet leds av barn- och ungdomspsykoanalytiker Johan Norman. Intresset att arbeta med spädbarn och föräldrar har vuxit fram ur vårt barnpsykoanalytiska arbete. Där möter vi barn med psykologiska, psykosomatiska och neuropsykiatriska symtom. Vår erfarenhet har lärt oss att det är angeläget att nå problemen så tidigt som möjligt, dvs under spädbarnstiden. Vi kommer att berätta om spädbarnstiden, vårt psykoanalytiska arbete med spädbarn och deras föräldrar samt om forskning.
Eva Bexell, leg psykolog, psykoanalytiker
Outi Montag, leg psykolog, psykoanalytiker
Björn Salomonsson, leg läkare, psykoanalytiker

214
Svenska psykoanalytiska föreningen – Spaf
Vidare tankar om utbrändhet ur ett psykoanalytiskt perspektiv
Föreläsningen är en vidareutveckling av det föredrag som hölls på föregående mässa 2002: "Utbrändhet ur ett psykoanalytiskt perspektiv" – det handlar bl a om tankar om utbrändhet, relaterat till symbolisering, olika former av symboler/icke symboler samt den inre omedvetna fantasivärlden.
Kajsa Brundin, leg psykolog, psykoanalytiker

215
Svenska psykoanalytiska sällskapet – Spaf
Att ha sig själv som arbetsinstrument*
Om att arbeta med motöverföring med en genomgång av begreppen reverie, projektiv identifikation, härbärgering och hållande i förhållande till det psykoterapeutiska arbetet. Terapeutens förmåga att hålla sig levande och lekfullhet behandlas också.
Alexandra Billinghurst, leg psykolog, leg psykoterapeut

216
Sveriges auktoriserade gestaltterapeuter – SAG
Gestaltterapins roll och framväxt i världen
Föreläsaren är lärare, examinator och handledare vid flera gestaltinstitut runt om i världen och kommer att dela med sig av sina gedigna kunskaper om gestaltterapins framväxt och spridning.
Seán Gaffney, gestaltterapeut

217
Teamet för nyinsjuknade psykospatienter, Södertälje psykiatriska sektor
Den psykoterapeutiska processen vid behandling med Öppen dialog av nyinsjuknade psykospatienter. Erfarenheter från Södertälje psykiatriska sektor
Psykotiska reaktioner kan ses som försök att hantera erfarenheter som är så svåra att det ännu inte varit möjligt att hitta ord för dem. När patienten blir hörd i sin psykos och smärtsamma upplevelser får plats i en öppen dialog med viktiga personer i nätverket utvecklas förmågan till den inre dialog som är nödvändig för läkningsprocessen.
Margit Ohlson, leg psykolog, leg psykoterapeut
Liisa Vuorinen, leg psykolog, leg psykoterapeut

218
Viksjö gårds behandlingshem och psykoterapeutiskt center
Viksjömodellen. En miljöterapeutisk behandlingsmodell med integrerad individual- och familjeterapi
Viksjö Gårds behandlingshem och psykoterapeutiskt center erbjuder kvalificerad dygnet-runt-behandling för tidigt störda ungdomar och deras familjer. Föreläsningen kommer att belysa krav, möjligheter och svårigheter som en integrerad behandlingsmodell innebär, där var och en av terapeuterna arbetar i alla de tre terapiformerna. Tyngdpunkten i föreläsningen kommer att ligga på individualpsykoterapi bedriven inom institutionens ramar/struktur. Nyckelord: rollsammanblandning kontra rollseparation samt poliklinisk individualpsykoterapi kontra individualpsykoterapi på institution.
Hans Larsson, socionom
Linn Heed, psykolog

 Upp

Fredag den 14 maj
kl 10.40–10.55

Utdelning av Psykopolitisk guldplakett.   Information »»

Fredag den 14 maj
kl 11.00–12.15

Panelsamtal om det vinnande förslaget

 Upp

Fredag den 14 maj
kl 11.00–12.15

221
Barn- och ungdomspsykiatrin, Stockholms läns landsting – BUP
Den lilla mottagningens dilemma. Hur kan några få göra allt?*
Seminariet kommer att innehålla en presentation av en liten BUPmottagnings arbete utifrån vad familjer/tonåringar söker för och vilken behandling de får. Korta anonymiserade beskrivningar kommer att ges, samt beskrivning av vårt arbete med en neuropsykiatrisk/neuropsykologisk utredning. Vi kommer också att beskriva hur vi arbetar med att utveckla vårt arbete genom att utifrån psykodynamisk/familjeterapeutisk/individualterapeutisk grundsyn implementera nya metoder såsom korttidspsykoterapi och kognitiva metoder.
Marianne Hallberg-Melander, leg psykolog, leg psykoterapeut
Maj Andersen, leg psykolog

222
Bokförlaget Mareld
Andningshål – samforskningssamtal på en BUP-mottagning
Vi kommer att ta upp möjligheter och svårigheter med samforskningssamtal. Vad är samforskningssamtal? Vad kan man lära sig? Vad kan man förvänta sig för svar beroende av vilka frågor man ställer. Vad krävs av intervjuaren, vad krävs av behandlaren?
Anders Wächter, socionom, leg psykoterapeut
Carina Buvik, socionom, familjeterapeut

223
Bokförlaget Natur och Kultur
Dialektisk beteendeterapi vid instabil personlighetsstörning
Arbetssättet i dialektisk beteendeterapi (DBT) har hämtat inspiration från inlärningsteori, kognitiv teori, dialektisk filosofi men även zenbuddhistiskt tankesätt. Föreläsarna tar upp bakgrund, teoribildning och struktur i dialektisk beteendeterapi samt hur metoden kan användas i arbete med patienter med emotionell personlighetsstörning (IPS).
Anna Kåver, leg psykolog, leg psykoterapeut
Åsa Nilsonne, med dr, leg psykoterapeut

224
Centrum för Integrativ Psykoterapi – CIP
Vattenpsykoterapi – en integrativ metod bortom orden
Min presentation beskriver en mjuk och indirekt metod att arbeta med chock och posttraumatisk stress i vatten. Redovisningen omfattar: Bakgrund, metodologi, utveckling. Beskrivningar. Diskussioner.
Mi Årling, leg psykolog, leg psykoterapeut

225
Ericastiftelsen
Sätt svart på vitt! – Berätta om ditt arbete!
Gunnar Carlberg och Elisabeth Cleve inleder med tankar om hinder och glädjeämnen inför att skriva om psykoterapeutiskt arbete. Gunnar berättar om erfarenheter av vad man kan kalla "kliniknära" forskning. Elisabeth berättar om egna erfarenheter av att skriva böcker om patienter. Det är mycket att tänka på innan man kan publicera sekretessbelagt material. En stor del av seminariet sker i diskussionsform. Vi hoppas att åhörarnas egna idéer och "skrivbordsprojekt" kan leda till ett givande utbyte.
Gunnar Carlberg, leg psykoterapeut, docent
Elisabeth Cleve, leg psykolog, leg psykoterapeut

226
European Federation for Psychoanalytic Psychotherapy in the Public Sector – EFPP
Vad händer i EFPP. Hur använder vi våra internationella kontakter?
Den Europeiska Federationen för Psykoanalytisk Psykoterapi i offentlig sektor (EFPP) bildades 1991. Omkring 13 000 psykoterapeuter är anslutna genom nationella nätverk i ett 20-tal länder i Europa. Den består av tre sektioner, en för psykoterapi med vuxna, en för psykoterapi med barn och ungdomar och en för gruppterapi. EFPP arbetar med utbildning och forskning genom att anordna konferenser dels sektionsvis, dels sektionsövergripande. Konferenserna utgör ett forum för utvecklingsarbete och utbyte av erfarenheter och skapar goda möjligheter till spännande internationella kontakter.
Siv Boalt Boëthius, professor, ordförande i EFPP

227
Förbundet S:t Lukas
Psykoterapiutbildning och den psykoterapeutiska identiteten*
En dialog mellan en etiker, en psykoterapeut och en psykoanalytiker om etikens och de existentiella frågornas plats i utbildning av psykodynamiska psykoterapeuter.
Lars-Olle Armgard, docent
Björn Elwin, psykoanalytiker, rektor
Raili Hultstrand, adjunkt i psykoterapi

228 har utgått

229
Mansmottagningen mot våld i Uppsala
Att arbeta med mäns våld
Att arbeta med våld är något av det mest hoppfulla man kan göra just nu! Med ett aktivt könsperspektiv och mot bakgrund av internationell forskning och klinisk erfarenhet har ett aktivt och professionellt erbjudande till våldsbenägna män visat sig framgångsrikt vid Mansmottagningen mot våld i Uppsala.
Hans Åberg, leg psykolog, leg psykoterapeut

230
Psykoterapienheten – PTE, SPO, Psykiatrin Södra
Om Alexitymi*
Alexitymi innebär en oförmåga att uppleva eller uttrycka känslor. Begreppet har först använts inom psykosomatikforskningen och har senare använts vid forskning inom flera diagnosgrupper. Teoretiska aspekter av begreppet alexitymi belyses. En psykoterapi med en ung anorektisk kvinna med en höggradig form av alexitymi presenteras.
Irene Söder Altschul, leg psykolog, leg psykoterapeut

231
Psykoterapiinstitutet – PI
Inre bilder av själv och andra, panel Del II (Panel Del I, kl 9.00)
Kan man bedöma kvalitén i mänskligt relaterande? Differentiation-Relatedness Scale (DRS) är en metod som är lätt att använda och mindre tidskrävande än andra metoder för bedömning av den underliggande personlighetsstrukturen. Skalan kan med fördel användas för att göra bedömning inför psykoterapi och för att evaluera och beskriva effekter av långtids psykoterapeutisk behandling. Vi kommer att berätta om utvecklingsarbetet som gjorts på Psykoterapiinstitutet kring en svensk version av skalan och illustrera dess användbarhet med ett kliniskt exempel. Särskilt uppmärksammar vi inslag av olika utvecklingsnivåer vid samma bedömningstillfälle.
Andrzej Werbart, psykoanalytiker, fil dr, docent
Ulla Floberg, leg psykoterapeut, universitetsadjunkt
Ylva Hjälmdahl, leg psykolog, leg psykoterapeut
Sonja Härdelin, leg psykolog, psykoanalytiker
Birgitta Lundmark, leg psykoterapeut
Sonja Levander, psykoanalytiker, fil lic

232
Psykoterapiinstitutet – PI
Psykosomatisk verkstad*
Tillsammans undersöker vi det somatiska som manifesterar sig i den psykoanalytiska/psykoterapeutiska processen. Som utgångspunkt använder vi några kliniska vinjetter.
Eli Högberg, leg läkare, psykoanalytiker
Andreas Murray, leg psykolog, psykoanalytiker

233
PsykoterapiStiftelsen
Psykoterapeuters självrepresentation
Psykoterapeuters självbild såsom den framträder i deras berättelser om goda erfarenheter kan sägas utgöra olika aspekter av en enda kollektiv psykoterapeutidentitet, förankrad i en specifik psykoterapeutisk kultur. Vad som utmärker denna identitet och denna kultur kommer att diskuteras utifrån en studie med fenomenologisk/ hermeneutisk utgångspunkt. Det professionella överjagets hämmande inflytande och den ständiga frågan om subjektet har varit fördömande eller ej sätts i relation till den föreskrivande, vägledande aspekten av överjaget som påbjuder vad psykoterapeuter bör veta och göra i en anda av lekfull, välvillig självreflektion.
Gudrun Olsson, professor, leg psykolog, leg psykoterapeut

234
Psykoterapiutbildningen, Umeå universitet
Theraplay, en barn- och föräldraterapimetod
Theraplay är en terapimetod som genom strukturerad lek syftar till att förbättra anknytning och samspel mellan barn och föräldrar. Theraplaymetoden har utövats på BUP-kliniken i Umeå under 3 års tid. Hösten 2003 gavs den första introduktionskursen i Theraplay av Psykoterapiutbildningen vid Umeå universitet.
Marianne Riska Sundqvist, leg psykoterapeut

235
Riksföreningen EQ – för ett tryggare samhälle
Hur EQ i klassrummet kan förebygga våld, Del II (Del I, kl 9.00)
Föreläsningen är en fristående fortsättning på Del I och om fattar de fyra sista stegen i EQ-trappan:
Empati – Utifrån kunskap om mig själv se och förstå andra människors perspektiv,
Ansvar – Förståelse av värdet med utvecklad förmåga till ansvar,
Kommunikation – Identifiera och utveckla kommunikationsförmåga,
Konflikthantering – Utveckla förmågan att hantera problem och konflikter.
Metoden stoppljuset är en effektiv och beprövad konflikthanteringsmetod.
Bodil Wennberg, leg psykolog, författare
Sofia Norberg, civilingenjör
Birgitta Ekmark, f d rektor

236
Roslagens elevhem
Kompletterande kognitivbeteendeterapeutiska tekniker på ett psykodynamiskt inriktat behandlingshem för allvarligt störda undgomar
Ungdomar som kommer till Roslagens Elevhem har svåra brister i sin utveckling, personlighets- och identitetsmässigt, socialt och skolmässigt. Senaste året har vi infört A.R.T. – Aggression Replacement Training – som ett komplement till den processorienterade miljöterapin, individualpsykoterapin, föräldraarbetet och pedagogiken. A.R.T. innefattar social färdighetsträning, ilskekontroll och moralträning. Här vill vi berätta om våra erfarenheter samt belysa möjligheter och begränsningar.
Mikael Turulin, pedagogiskt ansvarig

237
Spektrum, Jakobsberg – Karolinska psykiatriska öppenvård
Spektrum: Inre bild, konst och språk vid traumabearbetning i grupp*
Spektrum är en unik integration av psykoterapeutiska metoder: GIM (symbolisering via musiklyssning) uttryckande konst, kroppskännedom, psykodynamisk samtalsgrupp och attitydgrupp (bearbetning av kognitiva och affektiva scheman). Patienterna, som huvudsakligen har traumarelaterade störningar, arbetar i 5-veckors slutna grupper med fast veckoschema. Grupptrygghet och gruppsamverkan främjas av en kontinuitetsperson. Vi visar med en fallbeskrivning hur en patient med komplex PTSS bearbetar sin problematik genom att integrera upplevelser från våra olika terapiformer.
Dag Körlin, överläkare, leg psykoterapeut, aukt GIM-terapeut
Eva Barkman, leg psykolog
Johnnie Grönvall, leg sjuksköterska
Anna-Karin Johansson, leg sjuksköterska
Gabriella Rudstam, musikterapeut, uttryckande konstterapeut

238
Svenska psykoanalytiska föreningen – Spaf
Barn under Förintelsen – och efter folkmordet i Rwanda 1994
Affekter och minnesbilder efter extrem traumatisering då och nu. Diskussion av möjligheter att bearbeta massiva trauman och upplevelsen av sammanpressad tid.
Suzanne Kaplan, psykoanalytiker, fil dr

 Upp

Fredag den 14 maj
kl 13.30–14.45

241
Barn- och ungdomspsykiatrin, Stockholms läns landsting – BUP
Lust och skapande – en behandling i behandlingen eller bild och forms helande effekt i familjebehandling
En pesentation av hur vi arbetar med bild och form på BUPklinikens familjeavdelning i Stockholm. Vi är tre personer som en del av vår arbetstid arbetar med bild och form. Bildverksamheten har utvecklats genom åren från att ha varit ett komplement i behandlingen till en metod som kommit att bli en viktig del i helheten av den behandling vi erbjuder. Vår metod innebär att vi använder nonverbala initiativ, bildterapeutiska metoder samt familjesystemisk intervention för att öka förståelsen för familjens totala situation och ge nya uppslag i behandlingen.
Eva-Lotta Andersson, leg psykoterapeut, bildterapeut, familjebehandlare
Marianne Hagelin, leg psykoterapeut, specialpedagog
Eva Solhäll, familjeterapeut

242
Ericastiftelsen
Kan spädbarnsobservationer lära oss något som psykoterapeuter?*
Spädbarnsobservationer har i snart 20 år använts som ett undervisningsmoment för att fördjupa blivande barn- och ungdomspsykoterapeuter i deras emotionella inlärning av utvecklingspsykologi och psykoterapeutisk teknik. En illustration ges av hur en handledningstimme kan gestalta sig med en handledare och några kursdeltagare. Åhörarna inbjuds att delta i diskussionen runt det observationsmaterial som presenteras.
Britta Blomberg, leg psykolog, leg psykoterapeut

243
European Association for Psychotherapy – EAP
Gender mainstream in psychotherapy?
Gender mainstreaming is a political strategy against unequity and unequality between women and men adopted by the European Parliament and the World Health Organization. If we work as psychotherapists for human rights and equal chances we should discuss whether our work could be improved by implementing this strategy in our organizations. In the first place the treatment of gender differences in psychotherapy could become a subject of discussion among psychotherapists especially in training and research. Out of this discussion grow arguments for gender mainstreaming in psychotherapy.
Språk: Engelska Cornelia Krause-Girth, prof dr med, dipl psych, psychoanalyst

244
Förbundet S:t Lukas
Bortom Gud?
Existentiella och religiösa frågor i själavård och psykoterapi
Ett själavårdslärarteam bestående av psykoterapeuter och pastorer samtalar om religiösa och existentiella frågor i psykoterapi och själavård.
Lars Åke W Persson, pastor, S:t Lukasterapeut
Gun Svensson, pastor, leg psykoterapeut
Karin Wittenmark, pastor

245
Psykoterapiinstitutet – PI
Har det hjälpt? CHAP – en metod att mäta psykoterapieffekt*
CHAP (Change After Psychotherapy) är en metod att bedöma förändring efter psykoterapi som utvecklats vid Psykoterapiinstitutet av professor Rolf Sandell. Metoden har börjat användas i allt fler projekt. Metoden består av en intervju vid en eller flera tidpunkter efter avslutad psykoterapi samt bedömningar baserade på intervjuerna enligt särskild manual. Skattning görs både individuellt och i form av samskattning. Rolf Sandell inleder med att redogöra för bakgrunden till CHAP och därefter beskrivs hur den kommit att användas de senaste åren.
Rolf Sandell, professor
Sonja Härdelin, leg psykolog, psykoanalytiker
Bengt Lauthers, leg psykoterapeut

246
PsykoterapiStiftelsen
I Öppna samtal blir det sociala nätverket en resurs i psykoterapin av psykoser
Behandlingsformen har utvecklats i finska Västerbotten, där ett "case specific team" tar hand om behandlingen i alla krissituationer inom det första dygnet sedan kontakt tagits. Det sociala nätverkat mobiliseras därefter för att delta i hela processen efteråt. Teamet består oftast av personal från både sluten och öppen vård och målet är att garantera trygghet för familjen så att den ska tåla osäkerheten när man inte har färdiga svar i krissituationen. I den nya gemenskapen mellan teamet, patienten, familjen och andra i det sociala nätverket fokuserar man på att utveckla dialogen och inte primärt att få bort symtomen så fort som möjligt eller att förändra familjesystemet. I olika uppföljningsstudier har resultatet av psykosbehandlingen varit mycket uppmuntrande. Kroniskt förlopp som kräver sjukhusvård har stoppats, behovet av långvarig antipsykotisk medicinering har minskat och patienterna kan återgå till arbetslivet i större utsträckning än vid traditionell behandling. Det Öppna samtalets huvudprinciper kommer att beskrivas och dialogens väsen i de svåraste krissituationer.
Jaakko Seikkula, Ph D, professor

247
Riksföreningen EQ – för ett tryggare samhälle
Smärtans förvandling till våld
Hur våld och destruktivitet hos individen föds ur den smärta som är förenad med svåra traumatiska upplevelser. Om framgångsrik rehabilitering med rätt behandling. Alla tjänar på att våldsdömda rehabiliteras – det minskar antalet oskyldiga som drabbas. Om den goda manligheten – mot mäns våld och övergrepp.
Joachim Volckerts, leg psykolog, leg psykoterapeut

248
Riksföreningen PsykoterapiCentrum – RPC
Klienten som skilsmässobarn vid terapeuternas vårdnadskonflikt
Om etiska aspekter vid olika terapiformers syn på varandra. Föreläsning arrangerad av RPC:s Etiska Kommitté. Den rivalitet som finns mellan konkurrerande terapiformer inom psykiatri och psykoterapi utsätter klienten för otillbörligt lidande.
Jacob Carlander, leg psykoterapeut, teol lic

249
Sektionen för psykoterapi, Karolinska Institutet
Object Relation Psychotherapy (ORP) vid behandling av patienter med svåra psykiska störningar* Del I: Bedömning och kontrakt (Del II, kl 15.30)
ORP är en psykodynamisk terapiform som bygger på objektrelationsteori som den beskrivits av Kernberg och andra. Syftet är att hjälpa patienter att se sig själva och andra realistiskt, som hela och integrerade individer. Med hjälp av en strukturell intervju görs en bedömning av patientens styrkor och specifika svårigheter. Utifrån detta definieras omsorgsfullt ett kontrakt som är specifikt för denna terapiform. Kontraktet förhandlas fram tillsammans med patienten före terapistart och syftar till att möjliggöra terapin och skydda dess ramar.
Robert Rössel, psykoanalytiker
Sylvia Wickman, överläkare
Robert Weinryb, docent, psykoanalytiker

250
Stockholms Akademi för PsykoterapiUtbildning – SAPU
Det relationella perspektivet – det nya alternativet till psykoanalys och kognitiv psykoterapi*, Del I (Del II, kl 15.30)
De senaste åren har mer integrativa synsätt inom psykoanalys och psykoterapi vuxit sig starkare. Det gäller framför allt de olika självpsykologiska inriktningarna och den relationella psykoanalytiska strömningen. Denna utveckling är tydlig i USA men finns även i många andra europeiska länder. Gemensamt är betoningen av affekternas centrala roll och influenser från t ex psykoterapiforskning, modern utvecklingspsykologi, affektteori, anknytningsteori och kognitiv neurovetenskap. Det finns en stark betoning på intersubjektiviteten i det terapeutiska mötet. Under eftermiddagen vill vi belysa detta synsätt och kommer att göra detta både vad gäller teori och klinik.
Leif Havnesköld, leg psykoterapeut
Tomas Videgård, leg psykoterapeut
Lotta Landerholm, leg psykoterapeut
Birgitta Elmquist, leg psykoterapeut
m fl

251
Stockholms Hypnos- och Psykoterapimottagning – SHOP
Avslappningsövningar
Grupp om 10 pers/45 min
Kerstin Scott-Eriksson, Christina Lillieroth, Edward Aldheimer, Britt-Marie Treutiger, Berit Larssen, Eva Ernefors, leg psykoterapeuter

252 Föreläsning med Rigmor Robert inställd pga administrativt fel.
Föreläsningen ges istället som extra kvällsföreläsning fredag den 14 maj kl 17.00–18.15 för alla intresserade. Ingen förbokning krävs.
 
Svenska C G Jung Stiftelsen
Drömmar – magiska nycklar i terapins dialog
Citat: "Jag drömmer ibland om spårvagnar" sa Mats 55, som gör en radiointervju om sömn. Hade han berättat drömmen för en Jungian skulle tolkningen nog ha kommit in på att spårvagnar följer givna spår. Har man väl klivit på hör vissa stationer till livsresan. Man mognar, älskar, åldras. Vilken rutt gick den spårvagn Mats åkte med? Kyrkan, bron, slottet.. Talar Mats med en ortodox psykoanalytiker får han en annan vinkling. Spårvagnen är ett slutet rum kring resenären, som livmodern om fostret. Utifrån är den ett långt objekt som kör fram. En fallossymbol, en skrämmande faderskraft. Har drömmaren en olöst oidipal konflikt? Önskar han sig månne tillbaka i ett passivt tillstånd där andra styr honom genom livet? Men Mats spårvagnsdröm var främst en personlig kod. På fem minuter delade vi en värld, som inte tillhörde mig, terapeuten, utan Mats som fått drömmen. Seminariet skall handla om drömmar, sanndrömmar och drömmar i samtal med invandrare som har svårt med svenskan, om nobelpristagarens dröm om en slända i spinn och om en björndröm jag fick.
Rigmor Robert, leg läkare, leg psykoterapeut, dipl Küsnacht-Zürich IAAP

253
Svenska Föreningen för Dansterapi
Dansterapi – tonår och unga vuxna
En beskrivning av hur dansterapi med tonåringar och unga vuxna går till, kopplat till teori och kliniska vinjetter.
Elisabet Rosén, leg psykolog, dansterapeut

254
Svenska Föreningen för Symboldrama
Smärta vid samlag
Symboldrama som del i utredning och behandling
Smärta vid samlag är ett ökande problem hos unga kvinnor. Fysiologiska förändringar och psykologiska faktorer diskuteras. I föreläsningen presenteras fall där symboldramametoden används som förståelse och läkande kraft.
Ulla Silkens, leg läkare i gynekologi, dipl symboldramaterapeut

255
Svenska psykoanalytiska föreningen – Spaf
Härska eller försvinna – från en psykoanalys med en 5-årig pojke
Psykoanalys för barn? Bråkighet, ångest, mardrömmar, kamratsvårigheter, illamående, tvångstankar, magont, fobier, självmordstankar, ledsenhet, extrem tillbakadragenhet, ätstörningar... Listan kan göras lång på de problem som vi mött i BUM (Barn- och ungdomspsykoanalytikernas mottagning) under de 10 år vi funnits till. I en del av fallen har det räckt med några kortare konsultationer, men några barn har behövt den mer genomgripande behandling som en psykoanalys innebär. I mitt föredrag beskriver jag hur en liten pojke i en analys uttryckte och arbetade med den ångest som drabbade honom varje gång han måste gå på toa och tömma tarmen.
AnnaLena Isaksson, leg psykolog, psykoanalytiker

256
Svenska psykoanalytiska föreningen – Spaf
Vad är egentligen psykoanalys?
En genomgång av vad som utmärker psykoanalys som teori och framför allt som behandlingsmetod/personlig kunskapsprocess. Vad förenar och skiljer psykoanalys och psykoanalytisk/psykodynamisk psykoterapi.
Anders Carlberg, leg psykolog, psykoanalytiker

257
Svenska psykoanalytiska sällskapet
Det omedvetna sett ur neuropsykoanalytisk synvinkel*
Inom neuropsykoanalys förs en dialog mellan psykoanalytiker och neurovetare. Föredraget belyser hur man i detta perspektiv kan se på Freuds topografiska och strukturella modell.
Lennart Ramberg, psykoanalytiker

258
Visavi AB
Visavi krisstöd
Magnus Brolin, kliniskt ansvarig, berättar om Visavis Krisstöd och delar med sig av erfarenheter från arbetet med människor och företag i kris. Bengt Olsson, Aftonbladet, berättar om samarbetet med Visavi.
Mikael Westrell, leg psykolog, ansvarig för krisstöd Visavi AB
Bengt Olsson, Aftonbladet

259
Specialistkliniken för Narkos och behandling av Tandvårdsrädsla
Kognitiv beteendeterapi vid behandling av tandvårdsrädsla
Föreläsningen kommer att handla om de processer som aktiveras när människor blir otrygga och känner sig hotade i samband med tandvård. Med hjälp av konkreta exempel presenteras de olika kognitiva beteendeterapeutiska tekniker som används för att hjälpa patienter hantera rädslan och skydda sig mot tankeblockeringar och destruktiva processer vid tandvårdsfobi. Dessutom beskrivs det nära samarbetet mellan psykologer/psykoterapeuter och tandläkare, tandsköterskor och tandhygienister som är nyckeln till en framgångsrik behandling.
Shervin Shahnavaz, leg psykolog

 Upp

Fredag den 14 maj
kl 15.30–16.45

261
Barn- och ungdomspsykiatrin, Stockholms läns landsting – BUP
Späda och små barn i mellanvård
Gungan är ett samverkans- och mellanvårdsprojekt inom BUP:s mottagnings- och avdelningsvård för små barn 0-3 år och deras familjer. Olika former av relationsbehandling som stärker barnföräldrarelationen utgör basen i verksamheten. Seminariet inleds med en kort presentation av projektet. Därefter kommer behandlingsarbetet att beskrivas genom fallbeskrivningar.
Lena Rydenstam, leg psykolog, leg psykoterapeut, projektledare
Pinita Rodriguez Nyquist,
Ylva Åkerman,
Kajsa Lundmark.

262
Beteendeterapeutiska föreningen – BTF
Social ångeststörning och KBT
Social ångeststörning kan omfatta allt från mer specifika rädslor som att prata inför grupper till mer generaliserade former som drabbar i stort sett alla domäner av tillvaron. I en viss mening handlar den om de grundläggande villkor som vi alla ställs inför i det sociala livet och hur pass väl vi förmår att handskas med de tankar och känslor som väcks inför detta faktum och hur vi manifesterar dessa i konkreta beteenden. En vanligt förekommande behandlingsintervention inom KBT är användandet av videofeedback. Resultatet från ett pågående forskningsprojekt vid Stockholms universitet om interventioner för att maximera effekten av videofeedback redovisas.
Hi-Young Kim, leg psykolog, doktorand

263
Centrum för hypnosterapi i Stockholm – CHP
Hypnos och utbrändhet
Grupphypnos, tema utbrändhet. Ett sätt att hämta ny kraft och inspiration. 1 tim med max 20 deltagare. Djup avslappning och andning medför återhämtning och ger stimulans till klientens egna resurser och egen förmåga till rehabilitering.
Ingrid Arenäs, leg psykoterapeut
Gunilla Lundmark, leg psykoterapeut

264
Ericastiftelsen
Psykoterapiutbildning i förändringens tid*
Barn- och ungdomspsykiatri befinner sig i kris. Vilka effekter får ökat patienttryck och det faktum att barns problematik ofta är mer allvarlig än tidigare på kursdeltagare utifrån arbetssituationen i deras kliniska vardag. Påverkar detta uppläggningen av kursplaner och innehåll i Ericastiftelsens psykoterapiutbildning? Hur värnar man om kursdeltagare, lärare och handledare så att de kan få utrymme att fördjupa sig i fenomen som emanerar från människors inre liv och deras yttre realtitet? Kan utbildningssituationen skapa utrymme för inre reflektion i dagens snabba åtgärdsinriktade kliniska verklighet.
Britta Blomberg, leg psykolog, leg psykoterapeut
Fredrik Odhammar, leg psykolog, leg psykoterapeut

265
Lidingö Akupunktur och Psykoterapi AB
Att förebygga och behandla "utbrändhet" genom akupunktur i kombination med psykoterapi Kombinationsbehandlingen "Aku-terapi", kan i gynnsam mån påverka symtom, adaptiv förmåga och självinsikt och grundproblematik. Patienten får ökad kroppskännedom och medvetenhet om spänningar i kroppen. Genom "empowerment" förbättras livskvaliten. Bortträngda känslor kan medvetandegöras genom kroppspsykoterapi som i sin tur möjliggör en förändring av symboliseringsförmågan. Kroppen minns vad du vill glömma!
Sture Nyman, leg psykolog, leg psykoterapeut, akupunktör

266
Psykoterapiinstitutet – PI
Desperat vid 23
En vidareutveckling av tankar kring unga vuxna i psykoterapi.
Andreas Murray, leg psykolog, leg psykoterapeut

267
PsykoterapiStiftelsen
Behandling av patienter med svåra personlighetsstörningar – en integrativ modell
En grupp medarbetare på psykiatriska kliniken SV, Huddinge universitetssjukhus, har startat ett projekt för behandling av patienter med svåra personlighetsstörningar. Dessa patienter visar ett impulsivt och självdestruktivt beteende vilket resulterar i omfattande vårdinsatser av medarbetarna inom såväl den öppna som den slutna psykiatriska vården. Presentationen skall omfatta en kort beskrivning av Dialektisk Beteendeterapi och en psykodynamisk modell enligt Bateman & Fonagy samt erfarenheter från tillämpningen av projektarbetet på kliniken.
Levy Friedman, leg psykolog, leg psykoterapeut
Göran Rydén, överläkare
Per Wallroth, fil dr

268
PsykoterapiStiftelsen
Olika patienter behöver olika terapier
Under seminariet presenteras två studier i det s k VIPP-projektet (Vilken psykoterapi för vilken patient?): I ett försök att definiera olika "marknadssegment" på "psykoterapimarknaden" redovisar Josefin Malminen en undersökning av olika terapiformers trovärdighet och preferensfördelar i olika populationer. Thomas Nilsson och Martin Svensson presenterar därefter en kvalitativ uppföljningsstudie av ett urval patienter i kognitiv beteendeterapi resp psykodynamisk terapi, som understryker hur olika upplevelsen av förändring gestaltar sig i de båda terapiformerna. Rolf Sandell inleder seminariet med reflektioner över begreppet "lämplighet" i psykoterapisammanhang.
Rolf Sandell, professor
Josefin Malminen, psykolog
Thomas Nilsson, psykolog
Martin Svensson, psykolog

269
Riksföreningen EQ – för ett tryggare samhälle
Arbete med unga våldsoffer
Om att våga se – att bry sig. Om att hindra att dagens brottsoffer blir morgondagens gärningsmän. Att förebygga hämnd. Att hjälpa unga att hantera sin skräck i vardagen. Ann Hellströmer inledde sitt arbete 1999 och nu vill Socialstyrelsen att fler stödcentra upprättas på andra platser i landet.
Magnus Lindgren, fil mag, doktorand, lektor Polishögskolan.

270
Sektionen för psykoterapi, Karolinska Institutet
Object Relation Psychotherapy (ORP) vid behandling av patienter med svåra psykiska störningar, Del II: Bedömning och kontrakt* (Del I, kl 13.30)
ORP är en psykodynamisk terapiform som bygger på objektrelationsteori som den beskrivits av Kernberg och andra. Syftet är att hjälpa patienter att se sig själva och andra realistiskt, som hela och integrerade individer. Med hjälp av en strukturell intervju görs en bedömning av patientens styrkor och specifika svårigheter. Utifrån detta definieras omsorgsfullt ett kontrakt som är specifikt för denna terapiform. Kontraktet förhandlas fram tillsammans med patienten före terapistart och syftar till att möjliggöra terapin och skydda dess ramar.
Robert Rössel, psykoanalytiker
Sylvia Wickman, överläkare
Robert Weinryb, docent, psykoanalytiker

271
Stockholms Akademi för PsykoterapiUtbildning – SAPU
Det relationella perspektivet – det nya alternativet till psykoanalys och kognitiv psykoterapi*, Del II (Del I, kl 13.30)
De senaste åren har mer integrativa synsätt inom psykoanalys och psykoterapi vuxit sig starkare. Det gäller framför allt de olika självpsykologiska inriktningarna och den relationella psykoanalytiska strömningen. Denna utveckling är tydlig i USA men finns även i många andra europeiska länder. Gemensamt är betoningen av affekternas centrala roll och influenser från t ex psykoterapiforskning, modern utvecklingspsykologi, affektteori, anknytningsteori och kognitiv neurovetenskap. Det finns en stark betoning på intersubjektiviteten i det terapeutiska mötet. Under eftermiddagen vill vi belysa detta synsätt och kommer att göra detta både vad gäller teori och klinik.
Leif Havnesköld, leg psykoterapeut
Tomas Videgård, leg psykoterapeut
Lotta Landerholm, leg psykoterapeut
Birgitta Elmquist, leg psykoterapeut
m fl

272
Stockholms Institut för psykodrama, sociometri och gruppsykoterapi
Psykodramaintroduktion
Psykodrama är såväl en metod som ett sätt att tänka och leva samt en filosofi. Genom gestaltning kan man öka förståelsen för andra människor och sig själv. Under workshopen kommer du att ges tillfälle att aktivt erfara psykodrama genom bl a rollbyte som ett sätt att se sig själv med andras ögon, få nya perspektiv och lösa konflikter.
Inara Erdmanis, leg psykoterapeut

273
Svenska Föreningen för Kroppsorienterad Psykoterapi
Symbol – hjärna – kropp*
Symbolbildning sett utifrån senare tiders hjärnforskning.
Lennart Ramberg, leg läkare, psykoanalytiker

274
Svenska psykoanalytiska föreningen – Spaf
Objektet bortom objekten och det heliga. Några reflektioner kring Freuds och Winnicotts bidrag till religionspsykologin
I både Freuds och Winnicotts tänkande om vår psykiska tillblivelse finns antaganden om en från början given relation, vilken föregår allt annat mänskligt relaterande (Freuds urfader och Winnicotts primära ideala objekt). Jag kallar föremålet för denna primära relation för objektet bortom objekten och reflekterar kring detta som den psykologiska utgångspunkten för en individs Gudstro. Genom att undersöka vad de båda författarna kan ha att säga om det heliga och den enskildes förhållande till det, tycker jag mig också kunna skissera psykiska mognadsprocesser i den troendes relaterande till Gud.
Hans Reiland, leg psykolog, psykoanalytiker

275
Svenska psykoanalytiska föreningen – Spaf
Orfeus – att se för att kunna sörja
Utifrån myten om Orfeus beskrivs nödvändigheten av att se = ta in verkligheten för att kunna sörja. Jag tänkte illustrera med citat ur Lotta Olssons nya diktsamling Den mörka stigen (Bonniers 2003).
Mikael Sundén, leg läkare, psykoanalytiker

276
Svenska psykoanalytiska föreningen – Spaf
Psykoanalytiska aspekter på förövare under folkmordet i Rwanda 1994
Under folkmordet i Rwanda deltog c:a 100 000 människor i mordet på 800 000 tutsier. Förövarna var "vanliga" människor. Material diskuteras från intervjuer och litteratur angående förutsättningar för individers och gruppers aktiva deltagande i grymma handlingar.
Tomas Böhm, leg läkare, psykoanalytiker

277
Svenska psykoanalytiska sällskapet
I traumats spår
Lena Teurnell talar om hur barns psykiska utveckling drabbas av tidiga trauman med exempel framförallt från sitt arbete med barn och vuxna som utsatts för sexuell traumatisering under barndomen.
Lena Teurnell, leg psykolog, psykoanalytiker

278
TUPP-projektet "Tidig upptäckt av unga människor som befinner sig i risktillstånd för psykosutveckling", Norra Stockholms Psykiatri
Psykosnära unga människor i psykoterapeutisk behandling*
Inom projektet "Tidig upptäck av unga människor som befinner sig i risktillstånd för psykosutveckling" (TUPP) har vi under två år följt ett trettiotal unga människor som bedömts befinna sig i "risktillstånd för psykos". Vi rapporterar nu om deras bakgrund, symtom, problemupplevelse, behandling och utveckling under uppföljningstiden. Med stöd av kliniska vinjetter fokuserar vi på de psykoterapeutiska behandlingsinsatserna och på patienternas egna uppfattningar om vad som var till hjälp för dem.
Margareta Falk Hogstedt, överläkare, leg psykoterapeut
Agneta Sjöman, leg psykolog, leg psykoterapeut

 Upp

Lördag den 15 maj
kl 9.00–10.15

301
Barn- och ungdomspsykiatrin, Stockholms läns landsting – BUP
Barnpsykoterapi och kognitiva funktioner – utvecklingen av tänkandet hos en pojke med Aspberger-diagnos under en terapi
Med utgångspunkt från bedömning med WISC-III och Rorschach före och efter en barnpsykoterapi kommer Lena Malmberg att hålla ett seminarium om processen i en terapi med en pojke med Aspberger-diagnos med speciell tonvikt på utvecklingen av pojkens tänkande. Hon kommer också att prata om sambandet kognition och emotion utifrån ett projekt gällande uppföljning av barnpsykoterapier med WISC-III testet. Vad säger oss en förändring av WISC-III profilen efter en terapi? Kan man koppla Förändringarna till det som händer det speciella barnet i terapiprocessen?
Lena Malmberg, leg psykolog, leg psykoterapeut

302
Beteendeterapeutiska föreningen – BTF
KBT vid ångest eller depression med patienter som har Asperger/Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD)/ Deficits in Attention, Motor control and Perception (DAMP) Vad innebär det och vad gör jag?
Patienter med ångestproblematik och depressioner och som vi misslyckas med i behandlingar, som vanligen ger goda resultat, kan bero på att vi inte upptäcker dessa handikapp. Handikappen ställer särskilda krav på terapeutens förmåga att kommunicera, och på att hjälpa patienten till träning och genomförande av hemuppgifter. Det är skillnad att arbeta med dessa patienters ångestproblematik, tvångsmässiga beteenden och nedstämdhet i förhållande till patienter utan dessa handikapp.
Elizabeth Ekman, leg psykolog, leg psykoterapeut

303 Inställt
Bokförlaget Mareld
Barns tidiga interaktion i familjen
I en longitudinell studie har nyblivna föräldrar följts från graviditet till idag då barnet är sju år gammalt. Framförallt har videoobservationer där både mamma och pappa leker med sitt barn använts som metod, men också intervjuer och enkäter.
Monica Hedenbro, leg psykoterapeut

304
Bokförlaget Mareld
Samarbetssamtal
Bygger på många års erfarenhet av arbete och forskning i vårdnads- och umgängesfrågor. Författare till flera böcker i ämnet.
Bente och Gunnar Öberg, författare

305
Bokförlaget Natur och Kultur
På spaning efter Spinoza. Glädje, sorg och den kännande hjärnan
1600-tals filosofen Spinoza såg kropp och själ som ett och insåg intuitivt att känslor spelar en viktig roll i människans liv och utveckling. I sin bok På spaning efter Spinoza fokuserar Antonio Damasio, professor i neurologi, på just känslorna och deras betydelse mot en evolutionsbiologisk bakgrund. Han kombinerar de senaste rönen inom klinisk neurologi om hur hjärnan fungerar och visar hur upplevelsen av glädje och sorg är en av grundvalarna för vår existens och överlevnad. Clarence Crafoord och Fredrika Spindler, i ett samtal om Spinoza, hjärnan och känslornas betydelse för förnuftet med utgångspunkt från Antonio Damasios bok.
Clarence Crafoord, psykoanalytiker, författare
Fredrika Spindler, fil dr i filosofi, skribent

306
Bokförlaget Natur och Kultur
Stress och den nya ohälsan
En guidad resa genom den stressade människans kropp och själ. Stress hos både barn och vuxna beskrivs ingående. Det är i samspelet mellan de sociala, psykiska och biologiska aspekterna av människan som stress utvecklas. Peter Währborg skiljer mellan två typer av stress: den aggressiva och den uppgivna. Båda dessa former leder till såväl psykiska som fysiska skador.
Peter Währborg, överläkare, docent, VD Institutet för stressmedicin

307
Carlstad Psykosoma Rehabilitering AB – CAPSOMA
Att arbeta genom kroppen med klienter med psykosomatiska och stressrelaterade besvär, utmattningstillstånd och posttraumatisk stress
Föreläsningen är delvis identisk med 2002 års upplaga men med en fördjupning i det psykoterapeutiska arbetet. Att arbeta genom kroppen är att uppmärksamma kroppsliga sensationer, öka medvetenheten om kroppens signaler och för att kunna identifiera och möta känslor och behov. Att arbeta på ett integrativt sätt betyder att kroppen ingår i en helhet tillsammans med känsla, tanke, handling för att klienten skall uppnå en känsla av sammanhang. Detta är ett psykoterapeutiskt arbetssätt att lösa upp kroppsliga spänningar, trauman och komma bakom kroppsliga försvar för att nå omedvetet material. Det rör sig inte om att arbeta med beröring av klienten.
Katarina Ström Lergård, leg psykolog, leg psykoterapeut

308
Eve Suurvee-Råstrand – firma Insikt
Warteggtestet – ett projektivt uttryckspsykologiskt test
Warteggtestet är ett numera ganska spritt test i Sverige. Det är ett projektivt uttryckspsykologiskt papper och penna test. Testet kan användas dels kliniskt, dels diagnostiskt och i samband med utvärderingar, i korttidsterapier och i forskning, dels i samband med rekrytering. Testet är lämpligt för både barn och vuxna och även för ickespråkkunniga. Introduktionsdagen ger möjlighet till egen testning och till att förstå grundprinciperna för testningen. Utbildningar ges. 
OBS! heldag från kl 9.00–16.45 – begränsat antal deltagare.
Eve Suurve-Råstrand, psykoanalytiker, fil lic

309
Ericastiftelsen
Trastens tre ben: Teamarbete kring en avskärmad och utvecklingsstörd pojke*
Under två års tid har en nu 6-årig pojke som diagnosticerats som utvecklingsstörd med autistiska drag, gått i behandling på Ericastiftelsens dagbehandlingsavdelning Trasten. Behandlingen består av specialpedagogiskt arbete i grupp, individuell psykoterapi med inriktning på anknytning och kontaktskapande samt parallell föräldraterapi. I föredraget presenteras hur dessa tre behandlingsinsatser genom ett intensivt teamarbete har lett till en fördjupad förståelse för gossens svårigheter. Insatserna har bidragit till att han har kunnat bredda sin upplevelse av omvärlden och fördjupa relationerna till sina närstående.
Ewa Heller Ekblad, leg psykoterapeut
Thomas Brune, leg läkare, leg psykoterapeut

310
Expressive Arts Stockholm AB
När kroppen säger stopp, orken tar slut och lusten försvinner – Kropp, rytm och drama – självutveckling i grupp för människor som arbetar med människor
Många människor som arbetar med människor drabbas av utmattnings- och utbrändhetssymtom. Kroppsliga smärtor och symtom är ofta en reaktion på orimliga livsvillkor i en människas liv. När någon drabbas av utmattning och utbrändhet handlar det också om existentiella frågor. Genom föreläsning och demonstrationer där mässdeltagarna får möjlighet till egna upplevelser presenteras en modell för självutveckling i grupp som vänder sig främst till människor som jobbar inom hälsosektorn och organisationer för lärande (socialarbetare, lärare, personalutvecklare, ledare, konsulter). Arbetet baserar sig på en kombination av kroppsinriktade metoder (bioenergetic analysis) och psykodrama men även med återkommande inslag av musik och bild.
Gunder Forss, leg psykolog, leg psykoterapeut

311
Psykoterapienheten – PTE, SPO, Psykiatrin Södra
Förutsättningar för psykospsykoterapi
Jag kommer att diskutera förutsättningar hos patienten, psykoterapeuten och ramen/kontraktet för psykoterapin. Till ramen hör även den yttre ramen som paret patient/psykoterapeut arbetar inom, så som olika organisationer inom vård och omsorg, och även det samhälle som dessa organisationer är en del av.
Hanna Sitter Randén, leg psykoterapeut

312
Psykoterapiinstitutet – PI
Tonårsdepressioner, Del I (Del II, kl 11.00)
Fyra perspektiv i en klinisk forskningsgrupp vid Psykoterapiinstitutet
1. "Vad vill min depression mig?" Om det meningsskapande mötets funktion i arbetet med deprimerade tonåringar.
Bengt Sandström, leg psykolog, leg psykoterapeut
2. "Saknad, tomhet, självhat".
Om att skilja på olika depressiva tillstånd.
Pirjo Lantz, leg psykolog, leg psykoterapeut, psykoanalytiker

313
PsykoterapiStiftelsen
Darlige haendelser i nybegynderterapeuters terapisessioner – Et studium af fortellinger
Ud fra nybegynderterapeuters fortaellinger om darlige haendelser i psykoterapi belyses det, hvad der karakteriserer disse frustrerende, forvirrende og uventede situationer, der af terapeuterne oppleves som darlige. Hvordan handteres disse hendelser? Og hvordan opretholdes selvrespekten, nar nybegynderterapeuten foler sig utilstraekkelig og ikke lever op til de givne normer og idealer? Det er nodvendigt at forholde sig til ledsagende folelser af skyld og skam. At 'finde det gode i det darlige' samt anvendelsen af teoretisk refleksion udgor eksempler pa forholdemader, hvormed nybegynderterapeuten bearbejder det darlige og former sit selvbillede.
Karina Eriksen, psykolog, Aalborg Universitet

314
Riksföreningen PsykoterapiCentrum i Göteborg
Det omedvetna – en dröm om det äkta
Har inte det omedvetna blivit föremål för idealisering av psykoanalysen? Ted Schröder menar i en nyutkommen bok med samma titel som föredraget att det omedvetna på ett problematiskt sätt förknippas med det äkta och pålitliga. Det medvetna förknippas under ett motsatstänkande med bedrägliga och flyktiga innehåll. Enligt en hel del metaforik skildras det omedvetna som något dolt i psykets inre. Därför har teorier fått tjäna som strålkastare in i det dolda mörkret. Han menar att teorier om detta mystiska inre inte leder till det obekanta utan oftare till det teoretiskt redan kända.
Ted Schröder, leg psykolog, leg psykoterapeut, fil dr

315
Stockholms Institut för psykodrama, sociometri och gruppterapi
Psykodramatisk rollteori
Rollteori är ett försök bland många att tänka kring utveckling, struktur och interaktionens förmåga utifrån genetiska, utvecklingspsykologiska och sociala faktorer. "Roll" = självets synbara form (beteende, känslor, tankeinnehåll) här och nu, som kan granskas på psykodramascenen. Roller utvecklas ur uttryck för kroppsfunktioner, i samspel med de viktiga subjekten och omgivande kultur till en för individen unik och mer eller mindre adekvat rollrepertoar. Workshopen presenterar rollteoretiska begrepp, deras användbarhet som tankeinstrument inom psykoterapi och deras anknytning till närliggande tänkesätt såsom Daniel Sterns utvecklingspsykologiska tankegångar, objektrelationsteori och KBT.
Eva Roussakoff, kurator, psykodramaregissör

316
Svenska Föreningen för Klinisk Hypnos – SFKH
Hur man får samklang mellan sin självbild och sitt verkliga jag
Om att revidera den egna självbilden från illusioner, negativa tankar och känslor. Om att hitta känslans ursprung och egentliga behov - "ego.state" terapi. Om att välja att återskapa och reparera mitt verkliga jag och sluta överge mig själv. Att ta över dirigentskapet i det egna livets orkester.
Lisa Grubb, leg psykoterapeut

317
Svenska föreningen för psykisk hälsa – sfph
Psykisk hälsa – salutogenes
Vad är salutogenes? Och vad är psykisk hälsa? Om frisk- och skyddsfaktorer från födelse till vuxenliv.
Eggert Nielsen, leg psykolog, leg psykoterapeut, psykoanalytiker

318
Svenska psykoanalytiska föreningen – Spaf
Lyssnandet i psykoanalys och terapi
Med fritt svävande uppmärksamhet lyssnar den dynamiskt skolade analytikern och terapeuten på patientens historia och samtidigt på egna känsloreaktioner, minnen, fantasier och önskningar som då väcks. Det innebär att analytikern öppnar sig in mot en egen tyst och ibland motstridig dialog mellan olika inre objekt, som lösgör sig ur det omedvetna. Där kommenteras patientens berättelse närgånget och från allehanda perspektiv. Det är ur denna motöverföring analytikern kan bidra med förståelse och kunskap. Kliniska vinjetter får illustrera tankegångar och teoretiska överväganden.
Anders Berge, med lic, psykoanalytiker

 Upp

Lördag den 15 maj
kl 11.00–12.15

321
Anorexi-bulimia föreningen
Anorexi-bulimia från ett holistiskt synsätt
Den behandlingsmetod som jag använder utgår ifrån ett holistiskt perspektiv med inriktning på kognitiv terapi. Jag ser till orsaken bakom symtomet och tycker det är av stor vikt att den drabbade lär sig förstå sina tankar och känslor. I behandlingen arbetar jag även med den sociala - och individuella miljön. Det är betydelsefullt att få redskap till att förändra det negativa beteendet till en mer positiv tillvaro. Jag arbetar också med olika kroppsbehandlingar för att hjälpa kroppen att släppa låsningar och spänningar.
AnnCatrin Rydbjer, ordf i Anorexia-bulimia föreningen

322
Axengrips förlag och utbildning
Pedagogiska strategier vid DAMP/ADHD
Jens Axengrip, författare, pedagog och förälder till ett barn med svår DAMP föreläser om pedagogiska strategier i hemmet och i skolan. Genom egna exempel visar han hur vedertagna teorier kan fungera rent praktiskt i vardagen. Jens berättar om en 9-årig pojkes vandring från att vara en misslyckad individ med självmordstankar till att få ett lyckligt liv. I skolan gick han från IG till MVG. Han utvecklades från svåra motoriska problem till att bli norrlandsmästare i friidrott. Föreläsningen innehåller handfasta råd och har många konkreta exempel vilket brukar vara väldigt uppskattat.
Jens Axengrip, beteendevetare, författare

323
Barn- och ungdomspsykiatrin, Stockholms läns landsting – BUP
I lek kan allt hända...
Från Södertälje och Kungsängens BUP presenteras BOF, barnorienterad familjeterapi och tejping. BOF är en videoinspelad sandlådelek med föräldrar och barn. Samspel och förändring är i fokus och i föräldrasamtal kopplas leken till vardagssituationer. I tejping visar barn/ungdom/familj visuellt med figurer/dockor sin livssituation, inre/yttre konflikter eller traumatiska upplevelser. Gestaltandet utspelas på en "tejpad scen". BOF passar barn mellan fyra och tio år och tejping äldre barn-tonåringar. På seminariet illustreras arbetssättet genom film och fallbeskrivningar. Bitte Nordström, specialpedagog, fil mag
Cia Holmgren, socionom
Kristoffer Wikstad, leg psykolog
Mac Hamilton, leg psykolog

324
Beteendeterapeutiska föreningen - BTF
Beteendeterapi och psykoterapirelation
Den beteendeterapeutiska traditionen vilar betydligt mer på utvecklandet av behandlingsmetoder än reflektioner kring den terapeutiska relationens karaktär. Samtidigt blir detta område ett område där intresset ökar dramatiskt, inte minst i vad som kommit att kallas "den tredje generationens beteendeterapi". Seminariet kommer att försöka reda ut en del begrepp kring den inlärningssituation som terapin utgör. Vilka faktorer som kännetecknar relationen i beteendeterapi? Hur kan det inlärningspsykologiska perspektivet tjäna som en bas för förståelse av terapirelationer?
Jonas Ramnerö, leg psykolog, leg psykoterapeut, doktorand

325
Danshögskolan i Stockholm
Dans som kommunikation
Föreläsningen hämtar exempel dels från min doktorsavhandling Dans på gränsen. Demensdrabbades kommunikation i dansterapi där förutom dans och rörelser även sång och musik ingår och dels från vardagen. Anförandet kommer även att lyfta fram frågan på vilken grund det går att hävda att vi kommunicerar med våra kroppar liksom frågan om det går att argumentera för att dans kan bota, det vill säga bidra till hälsa. Föreläsningen pendlar mellan praktik och teori och nyckelbegrepp är förutom kommunikation, rollbeteende, förhållningssätt, hälsa, konst, symbolisering etc. Publiken ges möjligheter att delta tillsammans i korta "dans- och sångövningar" sittande för att även få praktisk erfarenhet av det sagda.
Krister Nyström, dansterapeut, fil dr

326
Ericastiftelsen
Internetresan
Vad gör barnen på internet mellan klockan 15 och 17?
När man följer med på "Internetresan" blir man omtumlad och skakad. Man blir övertygad om att internet innebär möjligheter men också är ett starkt hot mot barnen. Vem är det som formar våra ungdomars attityder? Är det föräldrarna eller internet? Eduardo visar websidor som ger en inblick i den värld som ungdomarna ofta är mer förtrogna med än de vuxna.
Eduardo Rossel, folkbildare

327
Expressive Arts Stockholm AB
Konstnärliga språk i handledning
Olika konstnärliga språk, musik, bild, dans, drama, lyrik kan med stor fördel användas i olika former av handledning (psykoterapi, behandlingsteam, personalgrupper, socialt arbete). Konsten rör sig på andra nivåer än det talade vardagliga språket. De konstnärliga metoderna bidrar till att ta fram andra nivåer än det talade vardagliga språket. De konstnärliga metoderna bidrar till att ta fram andra perspektiv och resurser hos den som söker handledning. Kreativiteten får näring av konstnärligt arbete och vitaliserar individen. Konstnärligt skapande sammanfattar, förtätar, tydliggör, öppnar, leder vidare och pekar på riktningar i det arbete man söker handledning för. Genom föreläsningar, handledningsvinjetter och demonstrationer presenteras hur konstnärliga språk tillämpas i handledningsarbete.
Margareta Wärja, leg psykoterapeut, musikterapeut, uttryckande konstterapeut
Ulla Andersson, leg psykolog, leg psykoterapeut, uttryckande konstterapeut

328
Förbundet S:t Lukas
Med Gud i bagaget. Kristet arv på gott och ont
Samtal om olika konsekvenser av att ha växt upp i en kristen miljö.
Barbro Arlinger, leg psykoterapeut
Katarina Hedqvist, präst
Thomas Söderberg, direktor vid S:t Lukas

329
Psykoterapiinstitutet – PI
Tonårsdepressioner, Del II (Del I, kl 9.00)
Fyra perspektiv i en klinisk forskningsgrupp vid Psykoterapiinstitutet 3. "Attacken på det goda". Om den våldsamma relationen till de inre och ibland också till de yttre föräldrarna. Jan Carlsson, leg psykolog, leg psykoterapeut 4. "Förföljelseidéns plats i depressionen" Vad är ett skydd mot vad?
Andreas Murray, leg psykolog, psykoanalytiker

330
Riksförbundet för sexuell upplysning – RFSU
Making hate not love eller What´s love got to do with it?*
Vad är det som förmår en kvinna att prostituera sig i ett land där hon har möjlighet att överleva utan att behöva sälja sin kropp för pengar. Vad är det som gör att en man är beredd att betala för sexualitet? Vilka är de psykologiska drivkrafterna som gör det möjligt att förvandla intimitet till ekonomisk transaktion? Varför utför människor gång på gång handlingar som de själva, åtminstone delvis, uppfattar som destruktiva. Reflektioner utifrån RFSU-klinikens erfarenheter av att arbeta med män som köper och kvinnor som säljer sex.
Bertil Berg, leg psykoterapeut
Suzanna Bohman, leg psykoterapeut
Elisabeth Green, leg psykoterapeut

331
Riksföreningen PsykoterapiCentrum – RPC
Sexuellt frigjord eller...?
Är t ex aborter, könssjukdomar och vestibulit det pris unga tjejer får betala eller är det uttryck för något annat? Var går gränsen? Tankar i form av en föreläsning med möjlighet till diskussion på slutet.
Ingrid Skinner, leg psykoterapeut

332
Riksorganisationen för Suicidprevention och Efterlevandes stöd – SPES
Det går att leva vidare
Om suicidprevention och bearbetning av sorgen när någon som stått oss nära tagit sitt liv.
Margit Ferm, ordförande SPES

333
Svenska föreningen för kognitiv psykoterapi
Projekt Arbetsglädje i skolan
Projektet har bidragit till stressreduktion, ökad arbetsglädje och känsla av sammanhang, förbättrat arbetsklimat och sänkta sjukskrivningstal (Långtids- och korttidssjukskrivning minskade med 30% respektive 64%) genom utbildning och handledning i kognitivt förhållningssätt och kognitiv teori. All personal på Veingeskolan i Laholm deltog i utbildningen och 34 av skolans 44 medarbetare i handledningen. Handledningsgrupper har varit befintliga lärarlag och en grupp för sjukskriven personal, samt individuell handledning för skolans rektor. Grupperna har fått 10 handledningstillfällen och hela skolans personal fyra utbildningstillfällen under läsåret 02-03.
Åsa Bergh, adjunkt, socionom, psykoterapeutstuderande
Anette Jervelycke, journalist, leg psykolog, psykoterapeutstuderande

334
Svenska OCD-förbundet Ananke
OCD-projekt i Västerbotten
Representanter för OCD-föreningen i Umeå berättar om sitt arbete med att informera elever, föräldrar och personal i skolans värld om tvångssyndrom inom ramen för ett Arvsfondprojekt. Informationen syftar till att öka kunskapen om tvångssyndrom för att tidigt kunna upptäcka problematiken och för att kunna ge drabbade elever stöd och möjlighet att söka hjälp. De berättar om tillgänglighet och svårigheter när det gäller kontakt med skolor i Västerbotten.
Jan och Linda Lundfeldt, projektledare, far och dotter

335
Svenska psykoanalytiska föreningen – Spaf
Skam, skuld och sorg – de tre väktarna vid samvetets källa
Psykoterapeutiskt arbete väcker ofrånkomligt till liv de existentiella frågorna. I denna föreläsning närmar vi oss dessa genom begreppen skam, skuld, samvete och sorg som jag belyst dem i den del av mitt författarskap, där jag utforskat själen. I böckerna Rött och vitt 1993, Glöd i mörker 1997, Döda fåglar flyger inte 2000 samt De får vingar 2004 har jag velat ge ord åt det osynliga och tabubelagda för att nutidens vingklippta människa ska få växa och framträda i sin helhet.
Else-Britt Kjellqvist, författare, psykoanalytiker

336
Svenska psykoanalytiska föreningen – Spaf
Vad är det som åstadkommer psykiska förändringar i en psykoanalys?
Erfarenheter från den psykoanalytiska praktiken visar att den klassiska modellen om vad som åstadkommer förändringar i psykoanalys är bristfällig. Något i den psykoanalytiska situationen och i samspelet mellan parterna tycks bidra till att förändringar uppstår utan att de inblandade förmår fånga vad detta något är. Genom några kliniska vinjetter vill jag formulera en preliminär teori om vad som skapar psykiska förändringar i en psykoanalys.
Rolf Künstlicher, psykoanalytiker

337
Svenska psykoanalytisk sällskapet – Spaf
Psykoanalytiska perspektiv på förståelsen av psykotiska tillstånd
Tonvikten i rubriken ligger på ordet "förståelse". Hur kan man psykologiskt förstå psykotiska tillstånd och psykotiska processer? Hur kan man förstå deras uppkomst? Vad uttrycker de? Vilken psykologisk funktion fyller de? Vad skyddar de mot? Det är mitt intryck att förståelsen av den psykotiska människans inre värld och hans/hennes upplevelser av relationen till omvärlden kommit i skymundan när biokemiska och genetiska förklaringsmodeller dominerat diskussionen. Utifrån tankegångar hos några psykoanalytiska teoretiker, bl a D W Winnicott, W R Bion och D Anzieu, kommer jag att belysa några aspekter av psykotiska tillstånds inre dynamik.
Arne Jemstedt, leg läkare, psykoanalytiker

 Upp

Lördag den 15 maj
kl 13.30–14.45

341
Barn- och ungdomspsykiatrin, Stockholms läns landsting – BUP
Föräldragrupp – ett sätt att hjälpa barn!
Föräldragruppen enligt parent training metodik används som behandlingsmetod på många av Stockholms BUP-mottagningar. Det finns flera liknande metoder, den vi använder följer Carolyn Webster Strattons program Incredible Years. Teoretisk grund för arbetet är utvecklingspsykologi, pedagogik och samspel föräldrar – barn och hemuppgifter utifrån dagens tema. På seminariet går vi igenom teman, tittar på några vinjetter och berättar om våra erfarenheter av metoden.
Margareta Walch, leg psykolog, leg psykoterapeut, enhetschef

342
Beroendecentrum, Stockholms läns landsting
Kurs för närstående till spelberoende patienter
Beroendecentrum i Stockholm startade i december 2003 tre manualbaserade behandlingsprogram med olika inriktning mot spelberoende. De ingår i en nationell studie av effekter av behandling mot spelberoende som utgår från Folkhälsoinstitutet. Behandlingsinnehåll och behandlingserfarenheter beskrivs och en kort orientering ges om spelberoende som diagnos.
Maria Nordell, PTP-psykolog
Jacob Jonsson, psykolog

343
Beteendeterapeutiska föreningen – BTF
Vad är Dialektisk Beteendeterapi?
Det primära problemet för personer med diagnosen Borderline Personlighetsstörning är svårigheter att reglera känslor. Denna oförmåga skapar en instabilitet i känsloliv, självbild, kognitiv förmåga och förmåga att handskas med relationer. Dialektisk Beteendeterapi är en psykoterapeutisk metod som visat sig ha god effekt för att minska självskada och suicidalitet hos denna patientgrupp. Föreläsaren kommer att presentera den bio-sociala teorin som förklaringsmodell för självskada och hon kommer också att gå igenom behandlingens upplägg och litet om den forskning som finns.
Kicki Kyhle, leg psykolog, leg psykoterapeut

344
Centrum för hypnosterapi i Stockholm – CHP
Hypnos och utbrändhet
Grupphypnos, tema utbrändhet. Ett sätt att hämta ny kraft och inspiration. 1 tim med max 20 deltagare. Djup avslappning och andning medför återhämtning och ger stimulans till klientens egna resurser och egen förmåga till rehabilitering.
Ingrid Arenäs, leg psykoterapeut
Gunilla Lundmark, leg psykoterapeut

345
Cogmed AB
Arbetsminnesträning för barn med allvarliga koncentrationssvårigheter
Arbetsminnesträning med RoboMemo är en ny behandlingsmetod för barn med ADHD och allvarliga koncentrationssvårigheter. Metoden är utvecklad och utprövad av forskare vid Karolinska Institutet/Astrid Lindgrens barnsjukhus som har visat att intensiv träning av arbetsminnet leder till förbättringar i uppmärksamhet och impulskontroll för barn med ADHD. Helena Westerberg, en av forskarna bakom arbetsminnesträningen kommer att presentera vetenskaplig bakgrund och forskningsresultat från de studier med RoboMemo som genomförts. Maria Andersson, ansvarig för utvecklandet av det psykologiska stödet kring RoboMemo kommer att presentera hur träningen går till i praktiken och hur man får tillgång till träningsprogrammet.
Helena Westerberg, leg psykolog
Maria Andersson, leg psykolog

346
Ericastiftelsen
På samma spår – barn och föräldrar i terapi
Vilka frågeställningar väcks då man som terapeut arbetar med både barnet och barnets föräldrar i terapi? I föreläsningen kommer olika aspekter att belysas utifrån fallbeskrivningar.
May Nilsson, leg psykoterapeut

347
Expressive Arts Stockholm AB
Konstnärliga möten – psykoterapeutiska möten i den kreativa processen
Det finns stora likheter mellan den konstnärliga processen och psykoterapeutiskt arbete. Genom föreläsningar och demonstrationer presenteras hur uttryckande konstterapi tillämpas i psykoterapi och psykiatriskt behandlingsarbete. Inom metodområdet används bild, musik, dans, rörelse, drama och lyrik tillsammans med samtal. Metoden bygger i huvudsak på psykodynamisk grund. Det finns även referenser till analytisk psykologi och fenomenologi. Uttryckande konstterapi används nu i många sammanhang främst som psykoterapi, enskilt eller i grupp. Metoderna tillämpas också i självutveckling och som stöd vid handledning, personal- och organisationsutveckling.
Margareta Wärja, leg psykoterapeut, musikterapeut, uttryckande konstterapeut
Carin Söderlund, leg sjuksköterska, uttryckande konstterapeut

348
Psykoanalytiskt Forum, Psykiatriska kliniken, Huddinge universitetssjukhus
Psykoanalysens plats i offentlig psykiatri på 2000-talet*
Psykoanalys har en undanskymd plats inom offentlig vård, i synnerhet psykiatrins. Psykoanalysens forskningsfrågor väcker dock nyfikenhet och intresse hos personal och patienter, t ex berättandet (kuren) – samtalet – relationen – meningssökandet – förståelsen. På vår klinik har ett Psykoanalytiskt Forum tagit form, som en aktivitet som närmat sig den kliniska vardagen successivt, med föreläsningar, seminarier, arbetsseminarier vilket har väckt efterfrågan på psykoanalytisk behandling. Vi presenterar verksamheten, våra tankar och bjuder in till diskussion om psykoanalysens plats inom offentlig psykiatri.
Göran Rydén, överläkare

349
Psykoterapiinstitutet – PI
Att sörja färdigt eller att leva med sorg
Med utgångspunkt i litterära och kliniska berättelser om olika vägar genom sorg ställs frågan: Vad menas med att sörja färdigt?
I artikeln "Sorg och melankoli" skriver Freud: Faktum är att jaget efter avslutat sorgearbete åter blir fritt och ohämmat. Hur vi påverkas som kliniker av teorier om sorg diskuteras.
Ulla Floberg, leg psykoterapeut, universitetsadjunkt

350
Psykoterapiinstitutet – PI
Förändringens pris – om svåra skeden i djupgående psykoterapi med tidigt traumatiserade patienter*
Seminariet avser att belysa de särskilda svårigheter som vissa skeden av förändringsprocessen innebär för patienter med djupgående problem. Hur ser den terapeutiska utmaningen ut och vad är terapeutiskt verksamt i dessa skeden?
Bengt Sandström, leg psykolog, leg psykoterapeut

351
Rädda Barnen
Sorg finns
"Det var värst efter ett halvår" "Det var först när jag insåg att hon var borta för alltid som tårarna kom" "Sorg är inte ett barnpsykiatriskt tillstånd" hör man ibland. Det är ofta sant. Men det är inte ett skäl att undervärdera innebörden av en permanent förlust av en förälder eller ett syskon. Eller att låta bli att erbjuda hjälp för sörjande barn. Förlusten och sorgen påverkar barnet starkt och följer med under uppväxtens alla utvecklingsfaser upp i vuxen ålder. De flesta barn i sorg behöver inte långvarig psykoterapeutisk behandling, men de behöver bekräftas i sin sorg och få stöd att hantera sina reaktioner och livet, som det har kommit att bli efter dödsfallet. Att träffa andra barn i samma situation i stödgrupper är ett sätt att få detta stöd.
Lotta Polfeldt, socionom

352
Stockholms Hypnos- och Psykoterapimottagning – SHOP
Avslappningsövningar
Grupp om 10 pers/45 min
Kerstin Scott-Eriksson, Christina Lillieroth, Edward Aldheimer, Britt-Marie Treutiger, Berit Larssen, Eva Ernefors, leg psykoterapeuter

353
Svenska C G Jungstiftelsen
Arketyp, symbol, gudsbild
Psykoterapi och existentiella frågor enligt C G Jung
I C G Jungs syn på människans psyke är strävan mot mening en fundamental drivkraft. I psykets djup möter oss det tidlösa. Vi är förbundna med det transcendenta genom arketypiska symboler. Att arbeta med arketypiska symboler är en viktig del av psykoterapeutisk process.
Christina Oldfelt-Ekéus, leg psykoterapeut, jungiansk analytiker, teol lic

354
Svenska Föreningen för Psykoanalytisk Parpsykoterapi – SFPP
Två, tre eller fyra i rummet*
Tankar kring fördelar, nackdelar, skillnader och likheter när det gäller att arbeta ensam eller med co-terapeut i parbehandling. Jag funderar i sammanhanget kring par som inte relaterar som två, ett par, utan som en.
Gullvi Sandin, leg psykoterapeut, psykoanalytiker

355
Svenska OCD-förbundet Ananke
Att leva med tvångssyndrom, OCD
Ungdomar med tvångssyndrom och föräldrar som ingår i en referensgrupp, berättar om sitt samarbete med OCD-teamet för barn och ungdomar (BUP) i Uppsala. Teamet tar fram ett studiematerial för förbundets stödgrupper. Deltagare i referensgruppen berättar om hur filmer och övrigt studiematerial har kommit till och om hur det ska användas. De berättar också om hur det är att leva med tvångssyndrom i familjen och i skolan.
Linda Lundfeldt, m fl

356
Svenska psykoanalytiska föreningen – Spaf
Psykoanalysens sanningsbegrepp
Den konkreta psykoanalysen handlar om att söka sanningen om sig själv. Inledningsvis diskuterar jag olika företrädares syn på psykoanalysens sanningsbegrepp. De olika företrädarna är Freud, den narrativa traditionen och Wilfred Bion. Denna diskussion förs med utgångspunkt från begreppsparen rekonstruktion och konstruktion, samt historisk sanning och narrativ sanning. Jag argumenterar för att det är viktigt att syntetisera dessa begreppspar för att göra den psykoanalytiska erfarenheten rättvisa.
Gunnar Karlsson, psykoanalytiker, docent

357
Svenska psykoanalytiska föreningen – Spaf
Skuggorna i själens landskap – sorg, separation och melankoli
Att via psykoanalytiskt synsätt belysa de psykiska processer som är konsekvenserna av förlust, separation och trauma. I föreläsningen belyses detta via klinisk erfarenhet men även via exempel ur konst och litteratur.
Oliver Parland, psykoanalytiker

358
Svenska psykoanalytiska föreningen – Spaf
"Batman Returns" Vettvillingarna – och deras syskon Del I: Filmförevisning före Del II, filmseminarium kl 15.30
Syftet med detta seminarium är att uppmärksamma mönster som människor upprepar gång på gång – i nära relation med syskonliknande medmänniskor. Det handlar inte bara om biologiska syskon, utan även om t ex vänner och kollegor i samma åldersspann som man själv lever och verkar med. Seminariet ges utifrån ett filmmaterial – som deltagarna just innan seminariet sett, Tim Burtons Batman Returns (1994). Tillsammans ska vi sen fundera kring några möten mellan välanpassade fungerande syskon och deras förvirrade och störande syskon. Speciellt intresserad är jag av knutpunkten mellan "syskonen", den plats där de möts, bekrigar, förför och förhandlar med varandra.
Bo Östlund, leg psykolog, psykoanalytiker

 Upp

Lördag den 15 maj
kl 15.30–16.45

361
Barn- och ungdomspsykiatrin, Stockholms läns landsting – BUP
Kamp, utsatthet och livsfrågor
Seminariet kommer att innehålla en kort presentation av BUPs Psykoterapimottagning för barn- och ungdomar med funktionshinder, dess bakgrund och nuvarande verksamhet. Föreläsarna kommer därefter att, utifrån två fallbeskrivningar - två terapier med barn som är sinsemellan mycket olika, belysa och diskutera det speciella med livssituationen och identitetsutvecklingen hos barn som har ett funktionshinder och därmed ett på förhand givet utanförskap.
Helen Nilsson, leg psykolog
Kristina Renlund, leg psykolog, leg psykoterapeut

362
Beteendeterapeutiska föreningen – BTF
Community Reinforcement Approach
Ett besvärligt namn på en bra behandling för riktigt tunga missbrukare, i första hand dokumenterat för alkoholberoende. Det är roligt att arbeta med metoden och den ger resultat - men den tillämpas inte i Sverige för närvarande. Har vi råd att inte använda oss av denna effektiva behandling? Det är en behandling med olika delar, samtliga delar var och en för sig med gott forskningsstöd, där det finns en manual att följa. Workshopen presenterar hur man praktiskt arbetar med CRA, illustrerat med videoinslag.
Eva Magoulias, leg psykolog, leg psykoterapeut, med lic

363 Inställt

364
Bokförlaget Natur och Kultur
Sigmund Freud. Metapsykologi
Psykoanalysen uppstod genom Freuds förmåga att förena en driven iakttagelseförmåga med djärvt teoretiserande. De övergripande teorier med vilkas hjälp Freud sökte syntetisera de själsliga fenomenen kallade han "metapsykologi". Många av de metapsykologiska begreppen har blivit en del av vårt vardagsspråk: det omedvetna, bortträngningen, överjaget och narcissismen. Nu finns för första gången alla Freuds metapsykologiska texter översatta till svenska och samlade i en volym. Psykoanalytikern Bengt Warren har skrivit en omfattande introduktion och försett texterna med kommentarer. Huvudredaktörerna för Freuds Samlade skrifter presenterar utgivningsprojektet och särskilt den senaste volymen Metapsykologi.
Clarence Crafoord, psykoanalytiker, författare
Bengt Warren, psykoanalytiker
Lars Sjögren, psykoanalytiker

365
Ericastiftelsen
Från foster till syster. Vinjetter från spädbarnsobservationer*
Systematiska spädbarnsobservationer ger unika möjligheter att närma sig en förståelse av barnets tidiga utveckling i sin familj. Hur byggs relationer upp och hur skapas en inre värld hos barnet? Frågeställningarna belyses utifrån observationer av ett föräldrabarnpar i hemmiljö. Detta är ett sätt att öka blivande terapeuters förmåga till känslomässig inlärning för de svårfångade skeenden som uppstår i mötet mellan terapeut och patient.
Gerd Ganse, leg psykolog, leg psykoterapeut

366
Ericastiftelsen
Psykisk hälsa och samhällets barnomsorg
Är barnomsorgen en frisk- eller riskfaktor?
Individens hälsa avgörs av balansen mellan "riskfaktorer" och "friskfaktorer". Var femte ettåring och var fjärde tvååring tillbringar minst 36 timmar i veckan i förskolan. Hur utvecklas då anknytningen? Och om personalen ofta byts ut? Bullret ger hörselskador, grupperna är stora, "utbrändhet" är vanlig bland personalen (men inte barnen?). I fritidshemmen har gruppernas storlek mer än fördubblats. Ekonomin styr. "Det livslånga lärandet" dominerar över omsorgsaspekten. I utbildningarna är utvecklingspsykologin satt på undantag. Är barnomsorgen en frisk- eller riskfaktor? Vad är "kvalitet" i förskolan?
Magnus Kihlbom, fd överläkare, psykoanalytiker

367
Riksförbundet för sexuell upplysning – RFSU
Sexuella problem hos unga män och kvinnor
År 2002 togs ett 90-tal unga män och kvinnor emot på RFSU kliniken. En del kom i par andra individuellt. Symtomen kunde vara bristande lust, ingen orgasm, problem med erektionen, sexmissbruk eller följder av sexuellt utnyttjande. I presentationen belyses hur vi i korta och långa kontakter tillsammans med patienten arbetar med att förstå innebörden i problemen/symtomen.
Bertil Berg, leg psykoterapeut
Anna Kandell, leg psykoterapeut

368
Sjukvårdsföreningen för övre Norrmalm
Sorgearbete efter suicid
Efter suicid av nära anhörig följer en komplicerad bearbetnings- och sorgeprocess. Svårigheterna att föra denna framåt är många, inte minst vad gäller balansen mellan att vara dels stödjande dels konfronterande, särskilt i förhållande till skuld- och skamkänslor samt traumatiska efterreaktioner. Alltför ofta händer det att de efterlevande möter professionella som visar för stor hänsyn med resultat att de sörjande inte kommer vidare. Föreläsaren ger exempel på sorgearbete efter suicid.
Göran Gyllensvärd, leg psykolog, leg psykoterapeut

369
Svenska C G Jung Stiftelsen
Smittsam känsla – berörd av eld
Vad betyder det att bli känslomässigt berörd som psykoterapeut? Psykosomatiska problem och stress hos psykoterapeuter som en del av den professionella motöverföringen i arbetet. Hur hanterar psykoterapeuten egna reaktioner och upplevelser vid intensiva utageranden hos den andre? När ord för smärta, oro och andra känslor saknas, men drömmar med arketypiskt innehåll kan väckas och förstås. Fokus på interaktivt drömarbete.
Gunilla Blomqvist, leg psykolog, leg psykoterapeut, jungiansk analytiker

370
Svenska Föreningen för Familjeterapi – SFF
Familjens situation vid beroendeproblematik
Att arbeta med ett familjeperspektiv vid beroendeproblematik exempelvis kemiskt beroende eller spelberoende. Familjesystemets behov av att tillfriskna.
Lennart Björk, behandlingskonsulent, leg psykoterapeut

371
Svenska Föreningen för Familjeterapi – SFF
Korttidsterapi inom BUP
Vi är fyra-fem familjeterapeuter som arbetat med Korttidsterapi sedan hösten 2000. Vi har utvärderat det första året skriftligt, men även därefter fortsatt med att utvärdera/intervjua familjerna ett halvår efter avslutad kontakt. Vår Korttidsterapi innebär två samtal, långa samtal med paus. Terapin förbereds med ett tfn-samtal till den som ringt för att klargöra förutsättningarna, därefter, om de accepterar, skickas ett brev med tre frågeställningar och individuella skattningsskalor. Seminariet vill beröra frågan om vad som är verksamt i en korttidsterapi i ett barn- och ungdomspsykiatriskt sammanhang.
Erik Abrahamsson, socionom, leg psykoterapeut
Ulla Arfwidsson-Andersson, socionom, leg psykoterapeut
Jens Boäng, psykolog, leg psykoterapeut
Irene Larsson, psykolog, leg psykoterapeut
Eva Maxlahti, förskollärare, leg psykoterapeut

372
Svenska Föreningen för Klinisk Hypnos – SFKH
Komplementär terapimetod Energifrigörande träning – EFT – med en förlossningsrädd kvinna
Kort om energipsykologi, fallbeskrivning och presentation av metoden. EFT är influerad av Traditionell Kinesisk Medicin (TKM). Pat arbetar i ett förändrat ofokuserat medevetandetillstånd. Med en problemställning som pat själv beskriver och identifierar. Pat knackar på valda akupunkturpunkter och håller samtidigt problemet i tankarna. Terapeuten leder processen och följer upp patientens kroppssensationer. Höger och vänster hjärnhalva aktiveras med ögonrörelser. Syftet är att häva den känslomässiga blockeringen.
Janna Strömberg, leg psykoterapeut, spec klin psykologi

373
Svenska föreningen för kognitiv psykoterapi
Affektskolan – en behandlingsmetod för kronisk stress
Affektskolan är en pedagogisk behandlingsmetod som grundar sig på psykobiologisk och interpersonell affektteori. Affektskolan, som utvecklats vid Institutionen för psykologi, Umeå universitet, har använts i behandling av kronisk stress hos lärare, socialsekreterare och vårdpersonal. Resultatet visade på en signifikant reduktion av stressnivå och psykisk belastning i behandlingsgruppen vilket inte kunde ses i kontrollgruppen. Hos några i behandlingsgruppen studerades hjärnaktiviteten med funktionell magnetkameraundersökning (fMRI) före och efter Affektskolan. Före Affektskolan fann vi en avvikande hjärnaktivitet vilken normaliserades efter behandlingen.
Jan Bergdahl, docent

374
Svenska psykoanalytiska föreningen – Spaf
"Batman Returns"' Vettvillingarna – och deras syskon, Del II (Del I: Filmförevisning före filmseminarium kl 13.30)
Syftet med detta seminarium är att uppmärksamma mönster som människor upprepar gång på gång - i nära relation med syskonliknande medmänniskor. Det handlar inte bara om biologiska syskon, utan även om t ex vänner och kollegor i samma åldersspann som man själv lever och verkar med. Seminariet ges utifrån ett filmmaterial – som deltagarna just innan seminariet sett, Tim Burtons Batman Returns (1994). Tillsammans ska vi sen fundera kring några möten mellan välanpassade fungerande syskon och deras förvirrade och störande syskon. Speciellt intresserad är jag av knutpunkten mellan "syskonen", den plats där de möts, bekrigar, förför och förhandlar med varandra.
Bo Östlund, leg psykolog, psykoanalytiker

375
Svenska psykoanalytiska föreningen – Spaf
Ätstörning som ett sätt att förhålla sig till inre objekt
Detta är en fördjupning av det föredrag, "Att hata sin kropp", som jag höll på PsykoterapiMässan 2002. Bakom ätstörningar finns enligt min erfarenhet alltid en stark ambivalens i förhållande till den inre modern. En sådan ambivalens ingår normalt i adolescensutvecklingen, men den ätstörda har inte kunnat använda den för att bygga upp sin identitet, utan ett sammanbrott i utvecklingen har skett. Ätstörningen kan också ses som ett uttryck för svårigheter att stå ut med att finnas i en oidipal triangel, vilket är grunden för alla objektrelationer.
Ann-Mari Hofsten, leg psykolog, psykoanalytiker

376
Sveriges auktoriserade gestaltterapeuter – SAG
Gestaltterapi och drömarbete
Föreläsaren kommer att vid detta seminarium beskriva och förklara sitt arbetssätt med drömmar, som gestaltterapeut. Det är ett bra tillfälle att få mera inblick i hur man i gestaltterapi kreativt arbetar med drömmar.
Susanne Thrane, gestaltterapeut

377
Tarab Institute Sweden
U.D. -psykoterapi
U.D.-psykoterapi (Unity in Duality) är en ny psykoterapi, som lär oss skilja mellan olika kroppsliga funktioner såsom kognitiva processer, perception och känslor samt kroppskänsla. U.D.-psykoterapin förenar västerländskt tänkande, buddistisk psykologi och tibetanska metoder. Workshopen ger introduktion till U.D.-psykoterapi med några praktiska moment.
Liisa Vuorinen, leg psykolog, leg psykoterapeut

 * huvudsakligen för psykoterapeuter och psykoterapistuderande